VM-värmens effekt: ”Man blir dummare och argare”

Svenska fotbollslandslaget möter nu en av turneringens största utmaningar – den extrema värmen i Texas och Mexiko. Under den första träningen i Dallas drabbades laget av ett regn- och åskoväder, men väderprognosen för de kommande dagarna visar uppehåll och temperaturer kring 34 grader. En nivå som påverkar människokroppen betydligt.

När kroppen utsätts för hög värme sätter regleringsmekanismerna igång för att behålla normaltemperaturen på 37 grader. Kroppen börjar svettas för att hålla huden sval, samtidigt som blodkärlen vid huden vidgas för att avge överskottsvärme. Detta innebär att mindre blod når de arbetande musklerna, vilket leder till att hjärtat måste arbeta hårdare för att kompensera.

”Negativt!” är det korta svaret från Daniele Cardinale, idrottsfysiolog på Riksidrottsförbundet och forskare på Karolinska institutet, när han tillfrågas om hur hög värme påverkar prestationen. Det mer utförliga svaret är att allt kommer att kännas jobbigare. I fotboll innebär värmen att samma tempo känns tyngre och att passningar inte blir lika precisa.

Izabella Rosengren, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Hetta”, lyfter fram en annan viktig aspekt. Det rationella tänkandet är en av funktionerna som kroppen prioriterar bort när den blir varm, för att istället hålla de mest livsuppehållande funktionerna igång. Den så kallade värmehypotesen menar att människor blir argare, mer impulsiva och får sämre omdöme av värme. Studier från baseboll och amerikansk fotboll visar att spelet blev fulare och hårdare när temperaturen steg.

En trolig konsekvens är att spelarnas kapacitet försämras på grund av uttorkning. Vätskeförlusten kan uppgå till 1,5 till 2 liter per timme i hög värme, och dessa förluster är nästan omöjliga att ersätta fullt ut under pågående match. Resultatet blir att blodvolymen minskar, vilket tvingar hjärtat att pumpa ännu snabbare.

Men det finns metoder för att förbereda kroppen och göra den mer motståndskraftig mot värme. Daniele Cardinale har varit delaktig i fotbollslandslagets förberedelser på Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum på Bosön i Stockholm. Inför avresan till USA har spelarna både baddat bastu och cykeltränat i Bosöns klimatkammare, en anläggning som vissa idrottare genom åren kallat ”tortyrkammaren”.

”Vi har försökt exponera dem för ett klimat som kanske till och med är värre än det klimat de kommer att befinna sig i, för att stimulera vissa anpassningar som normalt tar tid”, förklarar Cardinale. Under värmeträningen lär sig kroppen att svettas mer effektivt. Totalt ökar svettningen, men svetten blir också mer utspädd så att mindre salt förloras.

Landslagsläkaren Jonas Werner berättar att spelarna reagerade olika på klimatkammaren. Kristoffer Nordfeldt var mycket opåverkad, medan Jesper Karlström gjorde ett hårt pass och verkade tåla belastningen väl.

Att acklimatiseringen till värme gjordes konstgjort kan faktiskt vara en fördel. Cardinale förklarar att om lufttemperaturen utomhus är 30 grader är man lättklädd och en stor del av huden kan termoreglera. Men i en 38-gradig värmekammare värms huden upp till samma temperatur. När blodet som ska kyla ner kroppen når huden möter det då en temperatur som är nästan lika hög som kärntemperaturen. Detta innebär att knappt någon värme kan avges, vilket skapar en stark stress och därmed en mer effektiv anpassning.

För optimal acklimatisering krävs normalt 10 till 14 värmeexponeringar, men som Cardinale påpekar är en exponering bättre än ingen, och två är bättre än en. Det viktiga är att få känslan av att vara svettig och lätt uttorkad.

I Stockholm testades även individuella nedkylningsstrategier. Spelarna kommer att ha tillgång till isvästar, kyldukar och möjligheter att kyla ner händerna under de obligatoriska vätskepauserna som införts i matcherna.

På plats i USA har den naturliga acklimatiseringen börjat. Sverige spelar första gruppspelsmatchen i Monterrey, Mexiko, på kvällen lokal tid när den värsta värmen lagt sig. Väderprognosen talar dessutom om risk för lätt regn. Match två och tre spelas i arenor med tak och luftkonditionering. Träningarna i Dallas samt eventuella slutspelsmatcher utgör de största utmaningarna enligt lagläkare Jonas Werner. Därför tränar laget på förmiddagarna för att undvika den värsta hettan.

Men lufttemperaturen är inte den enda faktorn. Även luftfuktighet, vindhastighet och stark solstrålning ökar kroppens totala värmebelastning. I Houston i södra Texas, där Sverige spelar match två, kan luftfuktigheten nå upp emot 90 procent. I Dallas ligger den kring 70 procent.

”Vätska i luften är ännu en sak att tampas med. Svetten avdunstar inte lika effektivt utan stannar kvar på kroppen, vilket ger en eländighetskänsla”, säger Izabella Rosengren.

Daniele Cardinale lyfter också fram att Monterrey ligger på cirka 500 meters höjd. Det är visserligen inte extrem höjd, men prestationen kommer att försämras något. Detta är ytterligare en anledning till varför värmeacklimatisering är viktig, eftersom värmeträning visat sig vara en effektiv strategi för att även anpassa sig till höjd genom så kallad korsanpassning.

Förutsättningarna varierar alltså från match till match. Vad experterna är överens om är att spelet kommer att påverkas under varma matcher. Forskarstudier visar på ett mer taktiskt, stillastående och defensivt spel.

”Spelarna kommer inte att orka göra lika många maxlöp och explosiva aktiviteter som under matchen i Stockholm före avresan”, konstaterar Jonas Werner.

Spelarna själva har olika erfarenheter av att spela i värme. Mattias Svanberg, som spelat i Italien, tycker att det är ganska skönt att träna i värme eftersom kroppen känns mer lös. Gustaf Lagerbielke har vant sig vid värmen i Portugal och känner sig väl förberedd. Jesper Karlström betonar att det blir jobbigt för alla lag och att han ska följa medicinska teamets råd noggrant.

Anthony Elanga har folk på plats i Dallas som kan hjälpa med återhämtning och betonar vikten av att hålla sin rutin. Alexander Bernhardsson tror inte att spelarna kommer att tänka på värmen under matcherna utan köra för fullt, med bytena som en viktig resurs.

Med omfattande förberedelser, vetenskapligt stöd och individuella strategier hoppas Sverige kunna hantera värmeproblematiken bättre än motståndarna. Men det råder ingen tvekan om att klimatet utgör en betydande extra utmaning i detta mästerskap.