9 oktober: Missa inte dagens nyheter

Fem händelser präglar nyhetsbilden den 9 oktober: en planerad livesänd avrättning i USA, Vänsterpartiets väg mot regeringsmakten, en tysk ex-kanslers firande med Putin, Sirius jakt på allsvenskt guld och ett allt regnigare Sverige.

I USA väcker planerna på att livesända avrättningen av den dödsdömde massmördaren Nidal Hasan starka reaktioner. Hasan dömdes för masskjutningen på militärbasen Fort Hood 2009, där 13 människor dödades. Om planen genomförs blir det den första offentliga avrättningen i landet på nästan hundra år. Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa och expert på det amerikanska rättssystemet, säger att nyheten känns overklig.

– Det känns overkligt att vakna upp till nyheten att USA ska ha sin första offentliga avrättning på nästan hundra år, säger han.

Kritiken mot offentliga avrättningar handlar ofta om människovärde och om risken att en rättsprocess förvandlas till ett spektakel. Frågan är extra känslig i ett land där dödsstraffet fortfarande är omdiskuterat och där delstaterna har olika regler för hur avrättningar genomförs.

På den svenska politiska scenen har Vänsterpartiet inlett en resa mot regeringsmakten. Januariavtalets ”förnedringsklausul” – den skrivning som partiet uppfattade som ett sätt att stänga ute det från inflytande – blev en väckarklocka. Vänsterpartiet svarade med att fälla Stefan Löfven, en manöver som stärkte partiets självförtroende. Inför valet 2026 väntar nästa strid: den om ministerposter.

– Det är nu eller aldrig, säger en V-källa.

Partiledaren Nooshi Dadgostar har gjort det till sitt stora projekt att omvandla V till ett regeringsdugligt parti. Frågan är dock inte okontroversiell internt. En del av partiets väljare ser en risk med att närma sig regeringsmakten, medan andra menar att partiet aldrig får verkligt inflytande om det stannar utanför.

Utomlands väcker en annan politisk händelse uppmärksamhet. Tysklands förre förbundskansler Gerhard Schröder, 82, har återigen setts vid Vladimir Putins sida, denna gång under firandet av den ryske presidentens 74-årsdag i Moskva. Besöket får tyska politiker att gå i taket.

Schröder har under lång tid haft nära band till Ryssland och varit verksam i ryska energiprojekt. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har han blivit alltmer kontroversiell i Tyskland. Att han nu väljer att fira Putin i Moskva ses som ytterligare en provokation, inte minst mot bakgrund av det pågående kriget och de spänningar som präglar relationen mellan Ryssland och väst.

I svensk idrott handlar en av höstens stora berättelser om Sirius. Sportchefen Ola Andersson har varit huvudperson i bygget av det lag som kan ge Uppsalaklubben dess första allsvenska guld. Priset har varit högt.

– Vi brukar säga att det är blåsvarta hjärtan i Sirius. Jag har satsat ett av dem i den här klubben i form av hjärtinfarkten, säger han.

Uttalandet sätter ljus på den tuffa arbetsmiljön inom elitfotbollen. Framgångar byggs ofta på långa arbetsdagar, ständig press och ett stort personligt engagemang. Sirius resa från en klubb i skuggan av de stora Stockholmslagen till en allsvensk guldutmanare är en framgångssaga, men den visar också på ett hårt pris som människor i ledande positioner kan få betala.

Klimatfrågan märks allt tydligare i vardagen. DN:s klimatredaktör Peter Alestig konstaterar att det inte är inbillning att Sverige blir allt regnigare. På 50 år har årsnederbörden ökat med 100 millimeter, och skyfallen blir kraftigare. Förklaringen ligger i klimatförändringen: varmare luft kan hålla mer fukt, vilket leder till mer intensiva regn.

För samhället innebär det nya utmaningar. Översvämningsrisken ökar, jordbruket påverkas och städerna måste anpassas till ett annat klimat med mer vatten i rörelse. Det som tidigare betraktades som extrema väderhändelser kan bli allt vanligare, och frågan om hur Sverige bygger för framtiden blir därmed allt mer angelägen.