Bad Chat gpt om hjälp med att ljuga om våldtäkt – döms för falsklarm

Det var en oktoberkväll förra året som larmet inkom till polisen i Malmö. En kvinna uppgav att hon blivit överfallen i en park. En man hade förföljt henne, kommit i fatt henne, slagit henne och försökt våldta henne. Larmet fick stora resurser att sättas in: 14 polispatruller, hundpatrull och ambulans skickades till platsen. Kvinnan hittades liggande i ett buskage, till synes medvetslös. Hon fördes till sjukhus.

Händelsen väckte snabbt oro bland Malmöbor och ledde till ökad polisbevakning i området kring parken. Malmö, som är Sveriges tredje största stad, har under flera år präglats av en debatt om trygghet, och larmet blev ytterligare en händelse som uppmärksammades i staden. Men när polisen gick igenom kvinnans mobiltelefon framkom en annan bild. I chattloggar med AI-verktyget ChatGPT, som utvecklats av OpenAI och är en av världens mest använda chattbotar, hade kvinnan dagarna före larmet diskuterat ett överfall som i detalj påminde om den händelse hon senare anmälde. Hon hade bland annat frågat AI-assistenten vad larmcentralen skulle fråga om något liknande inträffade. Svaren innehöll detaljerade beskrivningar av hur ett sådant samtal kunde läggas upp.

– Vill du att jag hjälper dig att formulera exakt vad du kan säga till larmcentralen steg för steg, som en liten mall att ha i huvudet om det händer? svarade AI-assistenten i chatten.

Polisutredningen ledde till att kvinnan, som nu är 19 år, åtalades för falskt larm. Under rättegången erkände hon att hon ljugit i larmsamtalet. Hon har uppgett att hon lider av tvångstankar och att hon handlar impulsivt, utan att kunna kontrollera sina handlingar.

På torsdagen kom domen. Åklagaren ansåg att brottet skulle bedömas som grovt. Malmö tingsrätt höll dock inte med. I domen konstaterar rätten att det inte finns stöd i förarbeten eller rättspraxis för att brottet ska anses vara grovt.

– Efter genomgång av förarbeten och den rättspraxis som finns tillgänglig på området finns det inget klart stöd för att det skulle röra sig om ett grovt brott i detta fall. Även om allmänheten har känt stor oro i anledning av det falska larmet, är det ingen som kan sägas vara direkt berörd. Inte heller har någon felaktigt pekats ut som gärningsman, säger rättens ordförande, tingsfiskalen Armin Khajehdehi, i en skriftlig kommentar.

Straffet blev dagsböter. Domen kan överklagas till hovrätten.

Falskt larm är ett brott som enligt brottsbalken kan ge böter eller fängelse i upp till ett år. Om brottet bedöms som grovt kan straffet i stället bli fängelse i upp till två år. I detta fall ansåg alltså tingsrätten att brottet inte nådde upp till den nivå som krävs för grovt brott, trots att larmet krävde stora polisresurser och skapade oro i området.

Fallet visar hur AI-verktyg kan hamna i centrum för en brottsutredning. ChatGPT och liknande tjänster blir allt vanligare i vardagen, och här har ett AI-verktyg använts för att förbereda en falsk anmälan. Det är en utveckling som polis och åklagare sannolikt kommer att möta allt oftare. Att chattloggar nu blir en del av brottsutredningar är i sig ett tecken på att digitala spår får allt större betydelse i rättsprocesser.

Malmö tingsrätts beslut kan komma att bli vägledande för hur liknande fall bedöms när AI-verktyg är inblandade. Den skriftliga domen betonar att det inte funnits någon direkt berörd person och att ingen oskyldig pekats ut. Därmed hamnade brottet på normalgraden, trots att det väckte starka reaktioner bland allmänheten.

Händelsen i parken är ett exempel på hur en falsk anmälan kan få stora praktiska konsekvenser. Den visar också på vikten av att polisen noggrant går igenom digitala spår i utredningar. Utan tillgång till chattarna med ChatGPT hade utredningen kunnat ta en helt annan riktning.