Busch om elpriserna: ”Kan bli en stökig vinter”

Sverige står inte inför någon akut risk för el- eller drivmedelsbrist den närmsta tiden. Däremot kan kostnaderna bli betydligt högre. Det var budskapet från energiminister Ebba Busch (KD) och Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup på en pressträff på torsdagen.

Flera faktorer pekar samtidigt mot ett fortsatt pressat prisläge. Vattenkraftens magasin är ovanligt låga, och kärnkraften levererar inte för fullt på grund av pågående underhåll. Till det kommer en hotande gasbrist i Europa. Eftersom EU-länderna är sammankopplade genom en gemensam elmarknad får prisökningar på kontinenten snabbt effekter även i Sverige. På den europeiska elmarknaden produceras en stor del av elen i gaskraftverk, och när bränslepriserna stiger där dras hela systemet med.

Gasbristen har flera orsaker. Ukrainakriget har minskat importen av rysk gas, medan konflikten i Mellanöstern skapar oro kring sjötransporterna genom Hormuzsundet, ett av världens viktigaste sund för olje- och gastransporter. Det gör Europa mer sårbart och driver upp priserna på både gas och olja.

Sverige är inte isolerat från den utvecklingen. Särskilt södra Sverige, med elområde 4, är tätt sammankopplat med kontinenten och får därmed del av de europeiska prisrörelserna. Hittills i oktober har snittpriset i elområde 4 legat på 1,54 kronor per kilowattimme. Det är över gränsen för det nuvarande elstödet, som ligger på 1,50 kronor räknat som ett månadsgenomsnitt.

Energiministern försäkrade att Sverige är väl rustat i grunden, men hon ville inte tona ner allvaret.

– Dosen gör giftet. Höga priser under lång tid i kombination med känsliga marknader är en potentiellt farlig mix för Sverige, sade Ebba Busch.

Hon bekräftade att ett högkostnadsskydd kan bli aktuellt. Enligt hennes bedömning har övergångsregeringen mandat att betala ut ett sådant stöd. Exakt vilken nivå det skulle hamna på är ännu inte beslutat. Regeringen har en dialog med samtliga riksdagspartier för att undanröja eventuella oklarheter.

Beskedet kommer dock med ett förbehåll. Övergångsregeringen måste hålla sig inom de kostnadsramar som redan satts för stödet. Hur ett eventuellt stöd ska utformas nästa år blir en fråga för nästa regering att ta ställning till.

Även drivmedelspriserna har pressats upp av oron i Mellanöstern. Den tidigare Tidöregeringen genomförde tillfälliga skattesänkningar för att kompensera hushållen, men de löper ut under hösten. Sverigedemokraterna har väckt förslag i riksdagen om att övergångsregeringen ska inleda nya förhandlingar med EU-kommissionen om att sänka skatten under EU:s miniminivå.

Ebba Busch betonade att övergångsregeringen varken har eller bör ha någon uppfattning i frågan. Som partiledare för Kristdemokraterna var hon dock tydligt positiv till initiativet.

– Givet den erfarenhet jag har av energifrågorna och som partiledare för Kristdemokraterna ser jag positivt på ett sådant initiativ. Jag ser att det kan finnas behov av det och ser fram emot att diskutera det i riksdagen, sade hon.

Bilden av ett ansträngt läge förstärks av det som händer på Svenska kraftnät. Den statliga systemoperatören, som ansvarar för stabiliteten i det svenska elsystemet, har hamnat i blåsväder sedan flera tunga chefer hoppat av. Det väcker frågor om beredskapen inför vintern, trots att myndigheterna försäkrar att elförsörjningen i grunden är tryggad.

För hushåll och företag i södra Sverige innebär det ett fortsatt osäkert prisläge. Även om det inte handlar om fysisk brist just nu, finns en påtaglig risk att elkostnaderna biter sig fast på en högre nivå. Samtidigt påminner situationen om hur beroende Sverige är av omvärlden – både av gaspriser i Europa och av geopolitiska konflikter långt bortom landets gränser.

I bakgrunden ligger en bredare europeisk trend där gasen blivit en allt viktigare prisdrivare på elmarknaden. När tillgången på gas minskar räcker det ofta med oro för leveranserna för att priserna ska rusa. Det är en mekanism som Sverige inte kan stänga av, eftersom elmarknaden är gemensam och sammanlänkad med kontinenten.

Därför blir frågan om både elstöd och sänkta bränsleskatter en allt hetare politisk fråga. Regeringsskiftet har skapat ett mellanting där en övergångsregering sitter på begränsat mandat. De beslut som fattas nu kan komma att få konsekvenser för hur nästa regering kan agera – och i slutändan för hur Sveriges elkunder klarar vintern.