Fängelse för svenskar bakom stor knarksajt

Vid en första anblick påminde Archetyp om vilken legal e-handelsplats som helst. Sajten hade sökfunktioner, produktlistor och användarprofiler. Men i stället för vanliga varor såldes cannabis, kokain, LSD och annan narkotika. Nu har Göteborgs tingsrätt dömt flera män som varit inblandade i den omfattande verksamheten.

Enligt polisen fungerade marknadsplatsen i princip som Blocket eller Tradera, fast på darknet och med kryptovaluta som betalningsmedel.

– Man registrerar säljar- och köparkonton och så handlar man fram och tillbaka men med kryptovaluta. Sedan sker det på darknet, som är mer anonymt och svårare att komma åt. Men det fungerar i stort sett på samma sätt, säger Björn Eriksson, kriminalinspektör vid Nationellt it-brottscentrum.

Darknet är den del av internet som inte är synlig för vanliga sökmotorer. Den nås ofta via särskilda webbläsare, exempelvis Tor, som maskerar användarnas identitet. Kombinationen av anonymitet och krypterade betalningar har gjort marknadsplatser som Archetyp svåra för rättsväsendet att komma åt.

I domen, som meddelas av Göteborgs tingsrätt, döms tre män som enligt åtalet varit moderatorer på sajten. Det längsta straffet får en man i 40-årsåldern: åtta år och tre månaders fängelse för bland annat medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och grovt barnpornografibrott. Två andra män döms till fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott, till tre och ett halvt år respektive ett år. Utöver det döms ytterligare tre män för olika narkotikabrott.

Bakom domen ligger en omfattande utredning som ledde till att myndigheterna slog till mot sajten 2025. Då hade Archetyp över 600 000 användare, omkring 3 000 säljare och 17 000 annonser. Den totala omsättningen uppskattas till minst 250 miljoner euro, motsvarande drygt 2,7 miljarder kronor. En stor del av vinsterna bedöms ha hamnat hos kriminella nätverk.

Archetyp var inte en isolerad företeelse, utan en del av en större marknad som ständigt söker nya vägar. För några år sedan växte antalet svenska användare på sajten i samband med att Flugsvamp 3.0 stängdes ner. Flugsvamp 3.0 var i sin tur efterföljare till Flugsvamp 2.0 och under lång tid en av de mest välkända svenska knarkmarknaderna på darknet. När Archetyp släcktes ner flyttade både säljare och köpare vidare till andra plattformar, enligt Björn Eriksson.

Utvecklingen visar hur svårt det är för rättsväsendet att stoppa den digitala narkotikahandeln. Varje nedstängning tycks förflytta handeln till nya sajter snarare än att få den att upphöra. Samtidigt kräver utredningar av darknet-brottslighet både specialiserad teknisk kompetens och internationellt samarbete, ofta över flera års tid.

Rikspolischef Petra Lundh efterlyste i somras ny lagstiftning för att ge polisen ökade digitala befogenheter. Det skulle enligt henne kunna handla om att blockera telefonsystem som används för bedrägerisamtal eller att hindra användningen av ett visst konto eller en plattform.

Björn Eriksson menar att det är nödvändigt för att undvika att den digitala världen blir en frizon för kriminella.

– Ingen vill att den digitala världen ska vara en frizon där kriminella riskfritt kan begå brott. Därför behöver vi samma befogenheter i den digitala världen som i den fysiska, säger han.

Domen mot de inblandade i Archetyp är därmed inte bara en uppgörelse med ett enskilt nätverk. Den sätter också ljuset på en gränslös brottslighet som fortsätter att anpassa sig efter polisens insatser. Frågan för rättsväsendet är inte bara hur man stänger sajter, utan hur man ska kunna följa med i en verksamhet som hela tiden hittar nya digitala vägar.