Kulturdebatt. Oskar Månsson: Nu slår gängkriminaliteten även mot fotbollens ljusa krafter

Två tonåringar med vapen klev in i Kämpetorpshallen i Älvsjö i södra Stockholm mitt under fredagskvällens spontanfotboll. Saba Abraham, 24, sköts ihjäl inför chockade ungdomar. Hon var fritidsledare och en av de vuxna som fanns på plats för att hålla fotbollsplanen trygg.

Mordet inträffade i Samhällsmatchen, ett projekt som Hammarby IF driver tillsammans med Stockholms stad. Konceptet bygger på öppen spontanfotboll på fredagskvällar med stor vuxennärvaro. Platsen i Älvsjö var tänkt att vara en skyddad miljö för barn och unga. Nu är den i stället en mordplats.

Mordet misstänks vara en hämndaktion riktad mot en anhörig till Abraham. Mannen är känd i gängkriminella kretsar i södra Stockholm och har tidigare friats för både mord och mordförsök. Två ostraffade tonårspojkar från en annan del av landet sitter häktade, misstänkta för att ha rest till Stockholm för att skjuta under fotbollsträningen.

Händelsen har väckt frågor om hur dödligt våld kunnat nå in i idrottens förebyggande arbete. Bakgrunden är en utveckling där kriminella nätverk under lång tid närmat sig fotbollen. I en opinionstext i Dagens Nyheter skriver Oskar Månsson, grundare och chefredaktör för sajten Fotboll Sthlm, att gängen krupit allt närmare fotbollsplanen.

Månsson pekar på att pengarna inom toppfotbollen lockat kriminella till agentbranschen. Där har gängkriminella och före detta gängkriminella enligt honom kunnat verka mer eller mindre fritt. Agentmarknaden har vuxit i takt med att fotbollen blivit allt mer kommersiell. Spelaraffärer omsätter stora belopp, och agenter fungerar som grindvakter mellan spelare, klubbar och sponsorer. När insynen brister kan kriminella nätverk använda branschen för att bygga kontakter, tvätta pengar och få legitimitet.

Månsson riktar skarp kritik mot fotbollens ledning. Förbundet har låtsats som att det regnat, intresseorganisationerna har varit slappa och flera av de största klubbarna har under många år samarbetat med kriminellt kopplade agenturer. Andra har spelat med, skriver han, kanske för att de inte vet bättre.

Kritiken kommer i ett läge där idrotten i allt högre grad används som ett socialt skyddsnät. Kommuner och klubbar förväntas bidra till integration, trygghet och brottsförebyggande arbete. Samtidigt visar Månssons text att samma idrottsrörelse kan vara indirekt kopplad till kriminella aktörer.

Samtidigt understryker Månsson att fotbollen har en annan sida. Samhällsmatchen är ett exempel på den ljusa kraft som försöker motverka den utveckling andra delar av sporten blundat för. Hammarby avsätter tid och resurser för att bidra, och alla är välkomna att spela spontanfotboll på fredagskvällarna. Det är ett arbete som pågår vecka efter vecka, år efter år.

Saba Abraham var en del av den kraften. Hon hade varit engagerad i projektet länge – först från Hammarbys sida, därefter som fritidsledare för kommunen. I en intervju på Hammarbys Instagram berättade hon om sina drivkrafter. Hennes passion handlade om att hjälpa andra, framför allt ungdomar, och hon planerade att plugga till socionom.

”Jag är optimistiskt lagd person så jag tror att det är mycket som kan förbättras. Ju fler unga människor vi når och som exempelvis via oss kan hitta någon form av aktivitet eller arbete, desto mer tror jag att det kan minska exempelvis brottsligheten”, svarade hon på en fråga om hur Samhällsmatchen kunde utvecklas.

”Jag vill lämna ett fotspår som kommer gynna våra ungdomar i samhället”, sa hon i samma intervju.

Månsson skriver att han länge funderat på varför media inte uppmärksammat projekt som Samhällsmatchen mer. Kanske är berättelsen inte sällsynt nog. Att stora Stockholmsklubbar gör insatser i förorterna har pågått under många år. Nu riktas strålkastarljuset mot projektet, men av helt fel skäl.

Fotbollsplanen i Älvsjö skulle vara en trygg plats. I stället blev den en scen för gängkrigets mörker. Saba Abrahams död har väckt sorg och ilska inom hela idrottsrörelsen, och den har på nytt aktualiserat frågan om vilket ansvar fotbollen har för unga som rekryteras till dödligt våld.