Forskaren varnar för skadedjuret – ökar rekordartat

Den hungriga larven har siktet inställt på buxbomen. I år har angreppen av buxbomsmott slagit rekord, och över stora delar av södra och mellersta Sverige vittnar trädgårdsägare om buxbomshäckar som kalas av i rasande takt. Det handlar om larver som på kort tid kan förstöra växter som många lagt ned både tid och pengar på.

– Det kommer att bli en våg som rör sig upp över landet och äter upp och förstör, säger zooekologen Lars Pettersson.

Buxbomsmottet är en invasiv art som ursprungligen kommer från Östasien. Via handel och plantskolor har den successivt spridit sig genom Europa och etablerat sig i allt fler svenska trädgårdar. Larverna är små men glupska. De spinner nät runt grenarna och äter både blad och bark. I ett sent skede kan en hel häck vara kal inom loppet av några veckor. För den som har buxbom i trädgården, vid en uteplats eller i en formklippt häck är beskedet därför minst sagt oroväckande.

Buxbomen är en av de mest använda växterna i svenska trädgårdar. Den är städsegrön, tålig och lätt att forma, vilket gör den populär i allt från strikta engelska rabatter till mjukt klippta bollar och låga kanter. Den har också en lång tradition i kyrkogårdar och parkmiljöer, där den ofta planterats som ram kring rabatter och gångar. Just de egenskaper som gör den så omtyckt – den täta och kompakta växten – gör den också till en idealisk miljö för larverna.

Att skadedjuret nu ökar rekordartat är ingen slump. Mildare vintrar har gjort att fler larver och puppor överlever. Spridningen under de senaste åren har dessutom gått allt snabbare, och allt fler rapporter kommer nu från platser där buxbom tidigare varit förskonad. Det handlar inte längre om enstaka angrepp i de sydligaste delarna av landet, utan om en tydlig etablering som rör sig norrut.

För trädgårdsbranschen innebär situationen en växande utmaning. Buxbom har länge varit en självklar produkt i plantskolor och handelsträdgårdar, men med ett skadedjur som nu finns kvar i landskapet året runt ökar riskerna. Flera trädgårdsägare har redan börjat se sig om efter alternativ. Idegran, avenbok och liguster nämns allt oftare som möjliga ersättningsväxter för den som vill ha en tät och formbar häk utan att behöva oroa sig för buxbomsmott. Även om dessa växter inte alltid ger exakt samma uttryck som buxbom, är intresset för att byta ut de drabbade plantorna märkbart.

För den enskilde trädgårdsägaren handlar det om att agera i tid. De första tecknen på angrepp är ofta små, ljusgröna larver på bladens undersidor, tillsammans med tunna spån och svaga nät mellan grenarna. Om upptäckten görs tidigt kan larverna plockas bort för hand eller bekämpas med godkända växtskyddsmedel. I många fall går det att rädda växten, men skadan kan bli omfattande om angreppet får pågå obehindrat. En kaläten buxbom kan nämligen få svårt att återhämta sig, särskilt om larverna även gnagt på barken.

Zooekologen Lars Pettersson ser ingen anledning till att problemet ska minska de närmaste åren. Tvärtom menar han att utbredningen sannolikt kommer att fortsätta. För alla som har buxbom i sin trädgård eller i sin närmiljö är läget därför allvarligt. Det handlar inte bara om en enskild växt utan om ett skadedjur som kan förändra hela det svenska trädgårdslandskapet. Frågan är inte längre om buxbomen ska angripas, utan när.

Det är en utveckling som väcker oro hos många. Buxbomen har under lång tid varit en symbol för ordning och grönska i den svenska trädgården, och för många är den en självklar del av utemiljön. Att se en hel häck försvinna på några veckor är både ekonomiskt och känslomässigt påfrestande. Och med ett skadedjur som rör sig upp över landet i en allt snabbare våg finns det få tecken på att problemet kommer att försvinna av sig självt.