Kraftig ökning av utvisningsyrkanden efter nya reglerna

De nya reglerna för utvisning av brottsdömda har fått snabba och tydliga effekter i svenska domstolar. Sedan den 1 september i år gäller att i princip alla brott med en påföljd strängare än böter kan leda till utvisning. Migrationsminister Johan Forssell (M) sammanfattar reformen med att Sverige nu har ”Nordens tuffaste regelverk för brottsutvisningar”.

Tidigare krävdes ett straffvärde på minst sex månaders fängelse eller en konkret återfallsrisk för att utvisning skulle bli aktuell. Åklagaren gjorde dessutom en egen bedömning i varje ärende, där hänsyn togs till brottets allvar och personens anknytning till Sverige. Den möjligheten är nu borttagen. I stället är åklagaren skyldig att yrka utvisning när en utländsk medborgare åtalas för ett brott som omfattas av de nya reglerna.

Redan under den första månaden syns en markant ökning. Vid Stockholms fyra åklagarkammare har antalet åtalade som får ett utvisningsyrkande riktat mot sig fyrdubblats jämfört med september förra året. Även i Göteborg har antalet ökat, men den kraftigaste uppgången finns i Malmö. Där steg antalet från nio personer i september i fjol till 34 personer i år – en ökning med 278 procent.

Ett uppmärksammat fall handlar om en 50-årig man som flydde Irak på 1990-talet. Han har sedan dess gift sig, skaffat barn och utbildat sig i Sverige, men har nekats medborgarskap eftersom han saknar godkända irakiska identitetshandlingar. Nu är han åtalad tillsammans med sin fru för att ha låtit bli att skanna varor värda 2 807 kronor på en Willys-butik. Åklagaren ser det som stöld, medan paret hävdar att det handlade om ett missförstånd under en stressig storhandling med barnen. För den här typen av mängdbrott kan straffet bli böter, men det kan också handla om villkorlig dom, skyddstillsyn eller samhällstjänst. För mannen innebär de nya reglerna också att han kan komma att utvisas.

Kammaråklagare Liselott Herschend, som har skrivit Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning kring de nya reglerna, tror att en stor del av yrkandena inte kommer att leda till utvisning. ”Vi kommer att framställa en mängd utvisningsyrkanden som inte kommer att bifallas”, säger hon.

Hon konstaterar att åklagaren inte längre ska göra någon avvägning mellan brottets straffvärde och hur länge en person har varit i Sverige. Det är en medveten ändring, men den kan få praktiska konsekvenser. Herschend tror att förhandlingarna blir längre, eftersom utvisningsfrågan tar allt mer tid i anspråk. Hon varnar också för att färre åtalade kommer att erkänna brott om de förstår att de riskerar att utvisas.

Vid Malmö tingsrätt har man redan börjat anpassa verksamheten. Lagmannen Johan Sjöö säger att domstolen har förlängt berörda rättegångar med 50 procent. Han ser en risk att de enklare målen, som i dag kan gå från brott till rättegång på ett par veckor, tar längre tid när den tilltalade är utländsk medborgare. Domstolen måste bland annat hämta in underlag från Migrationsverket och, om det finns barn med i bilden, från socialnämnden. ”Det finns risk att snabbheten i snabbare lagföring går förlorad”, säger han.

Advokat Marcus Larsson vid Luterkort advokatbyrå i Malmö, som också sitter i Advokatsamfundets styrelse, är kritisk till reformen. Han beskriver den som en väsentligt sänkt ribba och menar att det i praktiken bara är bagatellartad brottslighet som hamnar utanför. Han tycker att situationen där åklagare ska framställa yrkanden som de själva inte tror på är ”en främmande fågel” i rättssystemet. Han frågar sig också om föräldrar vågar kontakta polisen om de misstänker att ett myndigt barn har begått ett brott, när risken kan vara att barnet utvisas.

Migrationsminister Johan Forssell menar att ökningen av utvisningsyrkanden är ett förväntat resultat och att den ligger i linje med reformens syfte. ”Hela bakgrunden till detta är brottsofferperspektivet”, säger han. Tidigare var det enligt Forssell provocerande få domar som faktiskt ledde till utvisning, och bedömningarna skiljde sig mellan olika delar av landet. Han avvisar kritiken om att åklagarna nu ska arbeta slentrianmässigt och framhåller att resurser har tillförts polis, åklagare och domstolar.

De nya reglerna innebär också att de särskilda kraven för utvisning av personer som kom till Sverige före 15 års ålder tas bort. Återreseförbuden blir längre och kan i fler fall bli permanenta. Domstolen ska inte längre ta ställning till verkställighetshinder, utan det blir Migrationsverkets uppgift. För personer med flyktingstatus och EES-medborgare gäller särskilda regler.