Fyrdubbling av drönarlarm – nu testas unikt skydd

Antalet rapporterade drönarincidenter i Sverige har fyrdubblats sedan 2020. Det visar siffror från Transportstyrelsen. Bakom statistiken finns bland annat otillåtna flygningar över förbudsområden och situationer där hobbydrönare varit nära att kollidera med bemannat flyg. Samtidigt pekar Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på att enkla drönare blivit ett allt effektivare verktyg för hybridhot. Olovlig kartläggning av hamnar, flygplatser och elnät kan i dag ske med låg risk för upptäckt, konstaterar myndigheten.

I Sundsvall har kommunen valt att bygga ett eget skyddssystem. Projektet kallas Säker stad och leds av det kommunala bolaget Servanet. På en kulle i utkanten av staden demonstrerar projektledaren Lars-Olof Persson hur en drönare lyfter över hamnen, en av regionens viktigaste noder för transporter, industri och samhällsviktig infrastruktur. Hundra meter upp är den nästan omöjlig att upptäcka med blotta ögat.

– Den är väldigt svår att se trots att vi vet att den hovrar där uppe. Det visar varför det här behövs, säger han.

Systemet bygger på sensorer som placerats ut på strategiska platser. De fångar upp signaler från drönare och överför dem via kommunens trådade fibernät till lokala serverhallar. Inga data går över publikt internet. Mjukvaran visar inte bara drönarens höjd, hastighet och färdväg, utan även pilotens exakta position och rörelser på marken. När en drönare flyger in i ett fördefinierat skyddsområde får berörda nyckelpersoner automatiskt ett larm i mobilen. I ett digitalt kontrollrum kan de sedan följa händelsen i realtid och göra analyser av historiska rörelsemönster. Tekniskt finns också möjlighet att använda AI för att förutse risker och skilja legitim drönaranvändning från olovlig kartläggning. Enligt Persson är dock den prediktiva förmågan inte fullt utbyggd ännu.

– Det kan verka oskyldigt om en drönare är nära ett känsligt objekt enstaka gånger, men om samma drönare har gjort samma sak tio gånger tidigare blir det ett helt annat läge, säger Lars-Olof Persson.

Enligt honom finns det i dag ingen annan svensk kommun som i egen regi byggt ett samordnat övervakningssystem för det undre luftrummet. Eftersom civila aktörer inte har rätt att störa ut eller skjuta ned drönare, bygger systemet på upptäckt och snabb rapportering. Polisen kan få en samlad dataström med exakta koordinater och har sedan mandat att ingripa.

Redan har tekniken lett till konkreta resultat. Förra året lokaliserades en drönarpilot som greps av polis efter att ha tagit sig in i flygplatsområdet och hindrat flygplan från att landa. Vid flera tillfällen har drönare lyft från ankommande utländska fartyg och flugit in över förbudsområden. Obehöriga drönare har också upptäckts i närheten av bygget av en ny sambandscentral för räddningstjänsten.

Även inom ambulansflyget märks den nya hotbilden. Lars Sigertun, flygchef på Svensk Luftambulans, säger att helikoptrarna ofta flyger på låg höjd i hög hastighet för att nå patienter i svåra väderförhållanden.

– Vi ser absolut risker med att det har kommit så många drönare. Det har varit en del incidenter, men som tur är har vi upptäckt och väjt för dem i tid, säger han och tillägger att en kollision med en drönare kan leda till haveri.

Sundsvallsmodellen är delvis statligt finansierad och ska kunna användas av andra kommuner. Särskilt de omkring 190 kommuner som äger fiber genom egna stadsnät bedöms ha goda förutsättningar att införa liknande lösningar. Inom projektet samlas kommunala och regionala aktörer inom bland annat flyg, hamn, vård och elnät. Internationellt växer marknaden för drönardetektering, och teknik som tidigare främst användes av försvaret efterfrågas nu allt mer av civila samhällsaktörer.

Myndigheten för civilt försvar (MCF) följer utvecklingen med stor uppmärksamhet. Generaldirektör Mikael Frisell beskriver Sundsvalls satsning som ett föredöme, men konstaterar att Sverige har en bit kvar.

– Vi är inte där vi borde vara utifrån hur omvärlden ser ut, men vi startade verkligen från ruta noll för inte alltför länge sedan. De initiativ som tas ute i kommunerna är oerhört värdefulla, säger han.

Han pekar på Ukrainakriget, där drönare i hög utsträckning använts mot kritisk infrastruktur. Mycket av den infrastrukturen ägs av mindre kommuner, som ofta saknar resurser och kompetens för ett fungerande skydd. Många kommuner behöver därför både kunskapsmässigt och ekonomiskt stöd.

Under sommaren tillsattes en statlig utredning om drönarskydd inom det civila försvaret. Förra året fick Försvarsmakten och MCF ett hemligt regeringsuppdrag för att kartlägga vilken infrastruktur som behöver skyddas. Tidigare i år meddelade MCF att landets kommuner får 1,5 miljarder kronor i en särskild beredskapssatsning. En stor del av pengarna går till områden som bedöms vara särskilt viktiga för totalförsvaret.

Nyligen skärptes också reglerna för otillåten drönarflygning. Bland annat kan det bli straffbart att flyga utan drönarkort.

Frisell understryker att hotet måste tas på allvar inom transporter, energiförsörjning och telekommunikation. Samtidigt går det inte att förvänta sig att alla kommuner ska göra allt på en gång.

– Vi måste prioritera de viktigaste områdena först, säger han.