Kostnaden för nya tåg till Roslagsbanan ökar med 900 miljoner

Roslagsbanans åldrande tågpark ska ersättas, men budgeten räcker inte till. Nu föreslås en kraftig utökning av inköpet av nya X15p-tåg från den schweiziska tillverkaren Stadler – från tio till femton fordon. Kostnaden stiger därmed från 1,387 miljarder till 2,287 miljarder kronor, enligt ett tjänsteutlåtande som lokaltidningen Mitt i var först med att rapportera.

Bakgrunden är att de nuvarande tågen av typen X10p, som trafikerar den 65 kilometer långa banan, är tekniskt ålderdomliga och har drabbats av sprickbildningar. Roslagsbanan passerar genom sex kommuner i Stockholms läns nordöstra del och utgör kollektivtrafikens stomme i regionen. Regionfullmäktige beslutade för några år sedan att samtliga 31 fordon av den äldre typen ska vara ersatta senast 2032 – en tidsplan som nu sätts på prov.

Hösten 2023 sattes de första X15p-tågen i trafik. Hittills har 21 fordon levererats, varav 14 är i reguljär drift. Men redan nu står det klart att de planerade inköpen inte räcker för att säkra en driftsäker trafik under den pågående utbyggnaden av banan till Stockholms city.

En bidragande orsak till de ökade kostnaderna är EU:s nya cybersäkerhetsförordning Cyber Resilience Act (CRA), som trädde i kraft 2024. Förordningen ställer krav på att tågen måste cybersäkras, något som har drivit upp priserna. Stadler varnade redan i december 2025 för att de CRA-relaterade åtgärderna kan komma att bli betydligt mer omfattande än vad man tidigare räknat med.

– En utredning pågår fortfarande för att klarlägga vilka tekniska åtgärder som krävs och vilka ekonomiska konsekvenser de får. Eventuella ytterligare kostnader till följd av CRA omfattas inte av det aktuella beslutet om de fem tillkommande fordonen, säger Andreas Strömberg, presschef vid trafikförvaltningen.

Trots det konstaterade behovet avvaktar trafikförvaltningen med att köpa in tillräckligt många tåg för att täcka hela behovet. I nuläget nöjer man sig med att utöka beställningen med fem fordon. Enligt Andreas Strömberg handlar det om ett strategiskt vägval.

– Fordonsanskaffningen genomförs stegvis. Nu utökas beställningen med fem fordon till totalt 15. Utökningen är en viktig del för att säkerställa en driftsäker trafik under utbyggnaden av Roslagsbanan till city, säger han och konstaterar att det därefter återstår ett behov av 19 fordon.

Anledningen till att man inte gör ett större inköp är taktisk. Genom att hålla volymerna nere vill trafikförvaltningen skapa intresse hos flera leverantörer inför en framtida upphandling. En ny upphandling ger också möjlighet att ställa krav utifrån den teknik och de regelverk som då gäller, och minskar risken för att låsa en alltför stor del av den framtida fordonsflottan till dagens fordonsgeneration.

Stadler har under de senaste decennierna vuxit till en av Europas ledande tillverkare av regionala tåg. Det schweiziska företaget har etablerat sig på den svenska marknaden med flera större leveranser till regionala tågsystem, och Roslagsbanan är ett av de projekt där företaget nu spelar en central roll i moderniseringen av fordonsflottan.

Frågan är om den stegvisa strategin kan leda till fordonsbrist med drabbade resenärer som följd. Andreas Strömberg menar att planeringen görs för att fordonsbehovet ska kunna mötas när det uppstår.

– Den fortsatta anskaffningen behöver genomföras i sådan tid att trafiken inte drabbas av fordonsbrist, säger han.

Behovet av nya tåg blir särskilt akut när Roslagsbanan förlängs från station Universitetet, via Odenplan, till T-Centralen. Den nya sträckningen beräknas invigas 2038 och bedöms locka betydligt fler resenärer. Då beräknas sammanlagt 60 tåg vara nödvändiga för att möta efterfrågan.

Även Saltsjöbanan kräver tillskott av pengar. Under trafiknämndens senaste möte föreslogs en höjning av budgeten med 335 miljoner kronor till 2,171 miljarder för att färdigställa sträckan mellan Henriksdal och Slussen. Bakgrunden är kraftiga prisökningar på byggmaterial och arbetskraft de senaste åren.

Roslagsbanans och Saltsjöbanans problem är emellertid inte unika för Stockholms kollektivtrafik. Nyligen framkom att kostnaderna för Stockholms nya tunnelbana ser ut att öka dramatiskt – enligt en ny bedömning blir den 23 miljarder kronor dyrare än tidigare budgeterat. Dessutom är samtliga nya sträckningar kraftigt försenade.

De stigande kostnaderna inom infrastruktursektorn speglar en bredare trend i Sverige och övriga Europa, där inflation, höga materialpriser och nya regelverk pressar såväl offentliga budgetar som leverantörer. För Stockholms del handlar det om att balansera ett växande behov av kollektivtrafik mot en allt mer ansträngd ekonomi.