Rödgrön offensiv i riksdagen mot utvisningarna

De omstridda tonårsutvisningarna har under flera år varit en av de mest känsloladdade frågorna i svensk politik. Ungdomar som kommit till Sverige som barn, gått i svensk skola och byggt upp sina liv här har skickats till länder de knappt känner – ofta utan sina familjer. Frågan blev en het valfråga, och efter påtryckningar pausade regeringen utvisningarna i mars i år. På torsdagen den 1 oktober trädde den nya lagstiftningen i kraft, en så kallad ventil som ska ge fler unga chansen att stanna.

Ventilen innebär att vissa unga vuxna kan ansöka om arbetstillstånd eller tillstånd för högskolestudier utan att först behöva lämna Sverige. Normalt ska ett sådant tillstånd vara klart från hemlandet innan man reser hit, men de nya reglerna öppnar en alternativ väg för dem som redan hunnit skaffa sig förankring i det svenska samhället. De tillfälliga reglerna gäller ansökningar som görs från den 1 oktober i år till och med den 31 december 2027.

Redan från start har ventilen mött hård kritik från oppositionen. Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser att tröskeln fortfarande är för hög, och när riksdagen öppnade i måndags agerade partierna snabbt. Miljöpartiet har lämnat in en motion, Vänsterpartiet har väckt ett utskottsinitiativ och i nästa vecka kommer Centerpartiet med sitt förslag.

Centerpartiets Niels Paarup-Petersen vill inte bara stoppa utvisningarna. Han vill också skapa vägar tillbaka för de ungdomar som redan skickats ut.

– Vi måste stoppa utvisningarna, men vi måste också skapa bättre vägar för att de som redan har utvisats i den här gruppen ska kunna återvända till Sverige, säger han.

Partiet föreslår att Migrationsverket inrättar särskilda återkomstcenter som ska bistå personer med stark och varaktig anknytning till Sverige.

– Dessa människor måste prioriteras så att de inte behöver stå i kö i 14 månader hos Migrationsverket, säger Paarup-Petersen.

Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzalez Westling menar att flera detaljer i lagen gör att de ungdomar som har starkast anknytning ändå faller utanför. Han pekar särskilt på åldersgränsen 21 år och de höga inkomstkraven för arbetstillstånd.

– Det här är personer som har sin naturliga hemvist i Sverige. Deras föräldrar finns här, de har vuxit upp här, de har hela sina liv här, säger Gonzalez Westling.

Den paus av utvisningarna som gällt sedan i våras upphörde i samband med att lagen trädde i kraft. Miljöpartiets Annika Hirvonen varnar för att ungdomar nu återigen kan komma att utvisas, och att det i värsta fall kan ske före jul.

– Den innebär att många ungdomar nu riskerar att utvisas, kanske redan innan jul, säger hon.

Socialdemokraterna ställer sig positiva till att socialförsäkringsutskottet tar sig an oppositionsförslagen. Partiets talesperson Ida Karkiainen är försiktig innan detaljerna är kända, men slår fast den egna utgångspunkten:

– Regeringens ventil kommer inte att räcka. Vi vill ha en lagstiftning som tydligt tar hänsyn till anknytningen till Sverige, säger hon.

Samtidigt finns en parlamentarisk knut. Sverige styrs av en övergångsregering, och även om det finns en majoritet i riksdagen för en förändring är det inte säkert att en ny lag kan klubbas igenom i det nuvarande läget.

– Vi behöver lösa regeringsfrågan så att vi kan utreda och ändra den här lagstiftningen så snabbt som möjligt, säger Karkiainen.

I debatten har kravet på att återinföra den tidigare ventilen om särskilt ömmande omständigheter vuxit sig starkare. Den bestämmelsen gjorde det möjligt för personer med stark anknytning att få stanna av humanitära skäl och fanns tidigare i svensk lag. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet vill se den tillbaka.

– Eftersom den lagstiftningen redan funnits tror vi att den skulle vara snabbast att få igenom i riksdagen. Då behövs inte samma omfattande arbete som för en ny lag, säger Annika Hirvonen.

Socialdemokraterna är dock tveksamma till just den lösningen. Ida Karkiainen menar att bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter inte skulle träffa den aktuella gruppen med tillräcklig precision.

Bakgrunden till den infekterade frågan går att finna i de stora flyktingströmmarna 2015, då tusentals ensamkommande barn och ungdomar kom till Sverige. Många fick tillfälliga uppehållstillstånd som senare inte förlängdes, och när de fyllde 18 stod de utan rätt att stanna. Under Tidöregeringen har migrationspolitiken skärpts ytterligare, vilket gjort frågan ännu mer laddad. Samtidigt visar verkligheten i många kommuner en annan bild: de unga som riskerar utvisning är ofta välintegrerade. De kan språket, går på gymnasiet eller har jobb, inte sällan inom bristyrken som vård och skola. Det är den verklighet som nu ligger bakom oppositionens krav på en generösare lagstiftning – och som gör att frågan lär fortsätta engagera långt efter att årets riksmöte är över.