Nu erbjuds spädbarn skyddande antikroppar mot RS

Förra vintern erbjöds alla nyfödda barn i Sverige för första gången ett förebyggande skydd mot RS-virus. 87 procent av föräldrarna tackade ja. Nu visar en preliminär analys från Folkhälsomyndigheten att satsningen gav en kraftig minskning av de allvarligaste infektionerna.

Antalet barn under sex månader som behövde sjukhusvård på grund av RS-virus minskade med 82 procent jämfört med föregående säsong. Den allvarligaste formen av vård, intensivvård, blev också betydligt ovanligare: sju barn under sex månader vårdades på IVA mot 45 säsongen innan.

Enligt Folkhälsomyndigheten beror minskningen i första hand på det nya antikroppsskyddet. Myndigheten påpekar dock att den gångna säsongen var mildare än normalt, vilket också spelade in.

”Förra säsongen såg vi färre spädbarn som behövde sjukhusvård. Det berodde främst på de skyddande antikropparna, men också på att säsongen var mildare. RS-virus är en återkommande vintersjukdom, och det är glädjande att vi nu har en effektiv behandling som skyddar de mest sårbara barnen”, säger Susanne Strömdahl, sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Nu är det dags för en ny säsong. Från och med den 10 september erbjuds återigen alla nyfödda i Sverige antikroppar mot RS-virus. Behandlingen ges på förlossningsavdelningen i direkt anslutning till födseln och skyddar barnet i ungefär sex månader. Även vissa äldre barn med ökad risk för allvarlig infektion kan få antikroppar. Insatsen pågår tills RS-säsongen bedöms vara över, vanligtvis i april eller maj.

Bakgrunden är att RS-virus, respiratoriskt syncytialvirus, är en av de vanligaste orsakerna till nedre luftvägsinfektion hos barn under ett år. För de flesta barn är infektionen mild och går över av sig själv. Hos spädbarn, särskilt de under sex månader, kan sjukdomen dock bli allvarlig med andningssvårigheter och lunginflammation. En del behöver syrgas och sjukhusvård, och i värsta fall intensivvård.

Före den nya behandlingen fanns i praktiken inget specifikt skydd mot RS-virus för spädbarn. Den vård som gavs var symtomlindrande, och små barn fick ofta vistas på sjukhus tills kroppen själv kämpat av infektionen. Arbetet med att förebygga svår RS-sjukdom handlade framför allt om att skydda riskgrupper, som för tidigt födda barn och barn med hjärt- eller lungsjukdom.

Det nya antikroppsskyddet är ett exempel på passiv immunisering. I stället för att vaccinera barnet, det vill säga få kroppens eget immunsystem att bilda antikroppar, ges färdiga antikroppar direkt. Skyddet sätter in omedelbart, men är tillfälligt och varar i upp till sex månader – tillräckligt för att täcka den mest utsatta perioden i ett spädbarns liv och den tid på året då RS-viruset oftast cirkulerar.

Det som gör förra säsongens siffror särskilt intressanta är att behandlingen erbjöds brett och togs emot i hög utsträckning. En anslutning på 87 procent innebär att en stor majoritet av alla barn som föddes i Sverige under perioden fick ett skydd. Det har betydelse inte bara för den enskilda familjen, utan också för sjukvårdens planering. Under vinterhalvåret brukar barnavdelningar i många regioner vara hårt belastade av luftvägsinfektioner, och en minskning av de svåraste fallen frigör resurser.

Folkhälsomyndigheten betonar att analysen är preliminär och att det krävs fler säsonger för att säkert utvärdera effekten, särskilt under år med en kraftigare viruscirkulation. Men de första resultaten ligger i linje med de internationella studier som låg till grund för godkännandet av antikropparna. För svensk del handlar nästa steg om att följa hur skyddet fungerar över tid, inte minst när viruset återvänder i större omfattning.

För föräldrar som väntar barn i vinter innebär erbjudandet att skyddet finns tillgängligt direkt på förlossningen. Det kräver inget särskilt besök och ges som en injektion efter födseln. Frågan om RS-virus har gått från att vara en av de stora källorna till vinterinläggningar bland spädbarn till att i allt högre grad vara något som går att förebygga.