S: Orättvist att stoppa svensk-iranier från arbeten

Svenskar med dubbla medborgarskap som inte frivilligt kan avsäga sig det andra medborgarskapet ska inte längre riskera att stängas ute från säkerhetskänsliga jobb inom staten. Det är kärnan i ett nytt förslag från Socialdemokraterna, som nu vill se en utredning om hur personer i denna situation kan ges ett starkare rättsligt skydd.

– Vi kan inte ha ett kollektivt missgynnande av människor som inte kan avsäga sig medborgarskapet, säger Ardalan Shekarabi (S), partiets rättspolitiske talesperson, i en kommentar.

Bakgrunden är de skärpta säkerhetsprövningar som införts för anställningar inom försvaret, polisen och andra myndigheter med högt säkerhetsintresse. Enligt nuvarande regelverk kan ett andra medborgarskap utgöra ett hinder vid säkerhetsprövningen, oavsett om personen i fråga aktivt valt att behålla det eller inte. För många handlar det dock om medborgarskap som de fått genom arv eller som de inte har möjlighet att avsäga sig, exempelvis på grund av att hemlandet inte tillåter detta eller att en avsägelse skulle innebära att personen förlorar andra medborgerliga rättigheter.

Problemet är särskilt påtagligt för personer med rötter i länder där dubbelt medborgarskap inte erkänns eller där processen för att avsäga sig medborgarskapet är både komplicerad och kostsam. I vissa fall krävs dessutom att personen tjänstgjort i hemlandets militär eller uppfyller andra krav som svenska medborgare inte rimligen kan förväntas uppfylla.

Socialdemokraterna menar att dagens ordning skapar en godtycklig gränsdragning som drabbar individer hårt, inte minst unga människor som vill göra karriär inom statsförvaltningen men som tvingas välja bort yrkesvägar på grund av omständigheter de inte kunnat påverka.

– Det handlar om människor som vill bidra till samhället, som vill arbeta inom rättsväsendet eller försvaret, men som systematiskt nekas möjligheten. Det är varken rättssäkert eller effektivt, säger Shekarabi.

Partiet föreslår därför att en utredning tillsätts med uppdrag att kartlägga hur många som berörs, vilka länder som är aktuella och vilka rättsliga hinder som finns för att göra en individuell bedömning i stället för dagens generella regelverk. En central fråga blir hur säkerhetsprövningen kan göras mer nyanserad utan att tumma på kraven i säkerhetspolitiken.

Frågan om dubbelt medborgarskap har varit politiskt laddad i Sverige under lång tid. Först 2001 blev det tillåtet för svenska medborgare att behålla sitt svenska medborgarskap vid naturalisation i ett annat land, och sedan 2015 krävs inte längre att utländska medborgare avsäger sig sitt ursprungsmedborgarskap för att bli svenska. Utvecklingen har gått mot en mer liberal syn, men debatten om säkerhetsrisker har intensifierats i takt med att omvärldsläget försämrats.

Moderaterna och Sverigedemokraterna har under flera år drivit linjen att ett andra medborgarskap ska vara ett skäl till skärpt granskning, inte minst när det gäller länder med auktoritära regimer eller länder som inte har goda relationer med Sverige. Samtidigt har flera remissinstanser, däribland advokatsamfundet och flera fackförbund, varnat för att en alltför långtgående praxis riskerar att diskriminera personer med utländsk bakgrund.

Enligt statistik från Migrationsverket har antalet svenska medborgare med dubbelt medborgarskap ökat markant under de senaste två decennierna. I dag uppskattas flera hundra tusen personer ha minst två medborgarskap, och gruppen växer stadigt. En stor andel av dessa har medborgarskap i länder inom EU eller andra västländer, där det sällan uppstår säkerhetsproblem. Men för personer med medborgarskap i länder som Iran, Ryssland, Syrien eller Eritrea är situationen annorlunda.

Frågan har också fått ökad aktualitet efter att flera myndigheter rapporterat om svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens inom säkerhetskänsliga områden. Om stora grupper utesluts redan i ett tidigt skede av prövningen riskerar detta att förvärra personalförsörjningen inom kritiska samhällsfunktioner.

Exakt hur en ny reglering skulle utformas återstår att se, och Socialdemokraterna har ännu inte presenterat något konkret förslag. Partiet betonar att säkerhetsprövningen även fortsättningsvis måste vara grundlig och att det ytterst är säkerhetspolitiska bedömningar som ska vara avgörande. Men utgångspunkten måste vara att varje individ prövas utifrån sina egna förutsättningar, inte utifrån generella antaganden om vad ett medborgarskap innebär.

– Vi måste skilja på dem som aktivt väljer att behålla ett medborgarskap av lojalitetsskäl och dem som inte har något val. Rättssäkerheten kräver att lagen gör den åtskillnaden, säger Shekarabi.