Nu sker flest måsattacker – så kan du skydda dig

Stockholm upplever återigen en intensiv måssäsong där invånarna i allt högre grad drabbas av aggressiva fåglar. Sedan årsskiftet har staden mottagit 130 ärenden som rör måsproblem, med en tydlig ökning av attackärenden under juni månad. Särskilt hårt drabbade är tätbebyggda områden som innerstaden och Hammarby sjöstad.

Klagomålen från stockholmarna rör främst störande ljud och nedskräpning när fåglarna letar efter mat. Men under juni förändras karaktären på anmälningarna – då handlar de i stället om direkta attacker mot förbipasserande. Bakom detta beteende ligger måsarnas starka instinkt att skydda sina nyfödda ungar, enligt ornitologen och chefredaktören för Vår Fågelvärld, Niklas Aronsson.

Måsarna får endast en kull per år, vilket förklarar deras intensiva skyddsinstinkt. Från mitten av juli och framåt avtar problematiken avsevärt när ungarna blivit större och mer självständiga. Då återstår främst det störande måsskrik som kan väcka invånare tidiga morgnar.

Årstabon Mats Gustafsson är en av många som fått erfara måsproblematiken på nära håll. Han beskriver hur det blir särskilt livligt på morgnarna när ungarna kläckts, speciellt när fönster öppnas. I hans område har måsarna orsakat materiella skador genom att förstöra bilars lack och smutsa ner husfasader. De har även stulit mat från boende.

Gustafsson har själv inte blivit attackerad men beskriver måsarna som aggressiva. Han har observerat hur de äter det som boende slängt och därefter orsakar nedskräpning i området.

I Stockholm är de två vanligaste måsarterna silltrut och gråtrut. Gråtruten kännetecknas av en ljusgrå rygg och skära ben, medan silltruten har en mörkgrå, nästan svart rygg och gula ben. Det är främst gråtruten som trivs i storstadsmiljö – en kaxig stadsfågel som ofta snor mat från människor. Silltruten är däremot mer skygg till sin natur.

Antalet häckande måsar i svenska städer har ökat stadigt över flera decennier. Stockholm och andra storstäder erbjuder optimala förhållanden för dessa arter genom god tillgång på både mat och lämpliga häckningsplatser. Generellt föredrar fiskmåsar platser som förskolor och skolor, där de platta taken är idealiska för bobyggnad.

En viktig förklaring till urbaniseringen av måsar är förändrade förhållanden vid kusten. Det småskaliga fisket har i stort sett försvunnit under de senaste årtiondena, vilket tidigare utgjorde en viktig födokälla. Samtidigt har de öppna soptipper som måsarna tidigare besökte försvunnit. Detta har tvingat fåglarna att söka sig till urbana miljöer där snabbmatsrestauranger och andra matställen erbjuder alternativa födokällor.

I stadsmiljö slipper måsarna även konkurrens från naturliga rovdjur. Genom att bosätta sig högt upp på tak håller de sig utom räckhåll för rävar, grävlingar och minkar som normalt utgör ett hot mot dem och deras ägg vid kustnära lokaler.

Hittills i juni har Stockholm stad mottagit 30 ärenden specifikt relaterade till måsattacker. Trots att en attackerande mås kan upplevas som hotfull betonar Aronsson att det är fåglarna som upplever människor som det egentliga hotet. När måsar störtdyker mot människor är det inte ett angrepp i egentlig mening, utan snarare ett försök att distrahera och avleda uppmärksamheten från ungarna.

Måsar har varken vassa klor eller näbbar som utgör någon verklig fara för människor. Deras beteende drivs helt av föräldrinstinkten att skydda sina ungar.

Ett vanligt fenomen är att måsungar lämnar boet innan de kan flyga. Därför kan man ibland upptäcka en ensam unge på innergården eller utanför porten. Det är viktigt att inte röra dessa ungar – deras föräldrar har full kontroll över situationen och bevakar sina ungar nogsamt.

För att undvika konfrontationer med skyddande måsar rekommenderas att använda paraply när man rör sig i närheten av måsbon. Fiskmåsen störtdyker mot den högsta punkten, och när den inte ser personens ansikte uppfattas personen som mindre hotfull. Vid aktiv attack utan paraply bör man vifta med händerna eller söka skydd under ett träd. Det är också klokt att välja alternativa vägar för att respektera fåglarnas revir. I slutet av juli kommer situationen att ha normaliserats när ungarna blivit mer självständiga.