Sverige skickar 5 miljoner kronor i bistånd till Colombia efter jordbävningen

Sverige förstärker det humanitära biståndet till Colombia efter den jordbävning som har orsakat stor förstörelse i delar av landet. Stödet kanaliseras genom FN:s flyktingorgan UNHCR och ska gå till människor i de mest utsatta områdena, enligt ett pressmeddelande från regeringen.

Biståndsminister Benjamin Dousa (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) skriver att jordbävningen har orsakat omfattande skador på bostäder, vägar och infrastruktur. Många människor har blivit hemlösa och befinner sig i ett akut skyddsbehov. De svenska pengarna ska användas för att täcka de mest trängande humanitära behoven, stödja människor i de värst drabbade områdena och stärka skyddet för dem som förlorat sina hem.

Enligt Maria Malmer Stenergard har Sverige hittills i år bidragit med 71 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Colombia. Hon säger att regeringen kommer att fortsätta stödja landet under den svåra period som nu inletts.

Colombia är sedan länge ett av de mest humanitärt utsatta länderna i Latinamerika. Landet har genomgått en av världens längsta interna väpnade konflikter, och trots fredsavtalet från 2016 är våldet fortfarande närvarande i flera regioner. Väpnade grupper kontrollerar delar av landsbygden, och människor tvingas fortsatt fly från hot, våld och utpressning.

Dessutom har Colombia tagit emot miljontals venezuelaner som flytt undan den ekonomiska och politiska krisen i grannlandet. Det gör landet till en central nod för migration i Sydamerika, med ett stort antal människor som lever utanför sitt hemland. UNHCR har under lång tid arbetat i Colombia med att skydda både internflyktingar och migranter, och den nya naturkatastrofen innebär ytterligare påfrestningar på organisationen.

Geologiskt ligger Colombia i en seismiskt aktiv zon, där jordbävningar är en del av vardagen. Tektoniska plattor rör sig under Anderna, vilket gör att skalv inträffar då och då. Konsekvenserna varierar dock kraftigt beroende på var skalven sker. I avlägsna områden med skör infrastruktur och bostäder byggda av lätta material kan en jordbävning snabbt bli en humanitär katastrof. När vägar skadas försvåras också räddningsarbete och leveranser av hjälp.

Sveriges val att skicka pengar genom UNHCR beror på att FN-organet redan finns på plats i de drabbade regionerna. Det gör att hjälpen kan nå fram snabbare och mer effektivt än om nya kanaler skulle byggas upp från grunden. Samtidigt är insatsen inriktad på att skydda människor som befinner sig i en ytterst sårbar situation – de som plötsligt står utan tak över huvudet och utan tillgång till vatten, sjukvård eller mat.

Humanitära organisationer har under åren varnat för att naturkatastrofer i Latinamerika ofta förvärras av svaga institutioner och pågående konflikter. I Colombia handlar det inte bara om att bygga upp raserade hus och vägar igen, utan också om att återupprätta trygghet för människor som redan tidigare tvingats på flykt.

Regeringen beskriver stödet som en del av en bredare internationell hjälpinsats. Flera länder och organisationer väntas mobilisera resurser för att hjälpa Colombia, och Sveriges bidrag är ett av de konkreta tillskotten. Även om det omedelbara behovet är akut kräver återuppbyggnaden långsiktig närvaro, något som både Dousa och Malmer Stenergard lyfter fram i sitt uttalande.

Den colombianska regeringen har stått inför stora utmaningar under de senaste åren, med ekonomiska svårigheter, politiska spänningar och ett omfattande mottagande av migranter. En naturkatastrof hamnar därmed i ett redan pressat landskap.

Sveriges tidigare bistånd under året har bland annat gått till att hantera just dessa långvariga kriser. Det nya tillskottet förstärker nu arbetet med att skydda de mest utsatta och bidrar till att undvika att jordbävningen får ännu allvarligare humanitära följder. Enligt ministrarna är målet tydligt: inga människor ska lämnas utan hjälp i det drabbade området, och insatserna ska nå fram innan läget förvärras ytterligare.