Patrik Lundberg: I småpåvarnas tid är kungen vår sista samlande kraft

Carl XVI Gustaf fyller 80 år under valborgsfirandet, en kontrast som speglar monarkens särställning i dagens Sverige. Medan majoriteten av landets befolkning ägnade sig åt traditionellt valborgsfirande med diverse festligheter, samlades kungligheter och statschefer i Slottskyrkan för tacksägelsegudstjänsten ”Te Deum” till kungens ära.

Ceremonin, som för många svenskar mest är bekant som melodin till Eurovision Song Contest, är i kungliga sammanhang en högtidlig kyrklig ceremoni som hålls vid särskilt betydelsefulla tillfällen. Bland de inbjudna gästerna märktes den svenska kungafamiljen tillsammans med internationella dignitärer som Danmarks kung Frederik och drottning Mary, Norges kung Harald och drottning Sonja, samt Spaniens drottning Sofia.

Även statsöverhuvuden som Finlands och Islands presidenter fanns på plats, liksom Sveriges statsminister Ulf Kristersson. Anmärkningsvärt var att Norges kronprinsessa Mette-Marit valde att inte delta, möjligen för att undvika att stjäla fokus från jubilaren med tanke på den senaste tidens mediala uppmärksamhet kring hennes person.

Samtidigt befann sig Storbritanniens kung Charles III på andra sidan Atlanten på statsbesök, mitt i ett land där monarkin som institution möter motstånd genom ”no kings”-rörelsen – en kontrast till Sverige där stödet för monarkin förblivit relativt stabilt under Carl XVI Gustafs långa regeringstid.

Kungens förhållande till religiösa ceremonier framstår som naturligt och avdramatiserat, vilket säger något om hans personliga hållning. Hans förmåga att stå över politiska motsättningar har visat sig vid otaliga tillfällen, inte minst vid riksmötets årliga öppnande där han bemöter alla politiska läger med samma respekt, oberoende av tidsandan.

Under sina drygt fem decennier som Sveriges statschef har kungen trätt fram vid flera avgörande nationella kriser: efter massmordet i Örebro förra året, under coronapandemin 2020, under flyktingkrisen 2015 och efter tsunamikatastrofen 2005. I tider av splittring har han framstått som en samlande gestalt för nationen.

Samma morgon som firandet sände Sveriges Radio P1 ”Tankar för dagen” med kungen, där han berättade om ett möte från 1966. Som marinens representant i Sydney träffade han då en svensk man som verkade leva i hemlöshet. Det intressanta med kungens reflektion var slutsatsen: ”Det var en av de få gånger i mitt liv då jag framstått som helt anonym.” Denna kommentar avslöjar något om det speciella i att leva ett helt liv i offentlighetens ljus.

Med 51 år på tronen är Carl XVI Gustaf den monark som regerat längst i Sveriges historia. Hans långa ämbetsperiod har präglats av en balanserad approach som speglar det svenska idealet om ”lagom” – varken för mycket eller för lite. I dagens polariserade samhällsklimat framstår han allt mer som en förenande landsfader.

Födelsedagsfirandet var storslaget med representanter från en rad europeiska och internationella kungahus. Bland hedersgästerna märktes kungaparet från Belgien, kung Frederik och drottning Mary från Danmark tillsammans med drottning Margrethe, Finlands president Alexander Stubb, Islands president Halla Tómasdóttir, samt representanter från Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Spanien och Thailand. Även medlemmar från utländska furstehus som Rumänien, Serbien, Bayern och Sachsen-Coburg-Gotha deltog i festligheterna.

I dagens Sverige, präglat av snabba förändringar och politisk polarisering, har kungen kommit att representera en form av stabilitet och kontinuitet som många värdesätter. Hans förmåga att stå över dagspolitiken och samtidigt vara en samlande symbol för nationen har befäst hans ställning som ”kungen av lagom” – kanske den siste som verkligen lever upp till detta typiskt svenska ideal.