Västra Europa har drabbats av exceptionella värmerekord under juni månad, och en ny vetenskaplig rapport pekar tydligt på klimatförändringarna som orsak. Länder som Frankrike, Spanien, Storbritannien, Schweiz och Tyskland har upplevt temperaturer som legat fem till tolv grader över det normala, enligt forskarnätverket World Weather Attribution.

Studien, som genomförts av det internationella forskarnätverket WWA, utesluter att naturliga väderfenomen som El Niño skulle ligga bakom de extrema temperaturerna. I stället är det den pågående globala uppvärmningen som driver fram dessa rekordhöga värden.

Trots att rapporten tagits fram på ovanligt kort tid bekräftar Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet, att resultaten är trovärdiga. Han påpekar att en annan oberoende studie från forskarnätverket Climameter, som använde en delvis annorlunda metod, kom fram till samma slutsatser. Detta stärker WWA:s rapport och ger ytterligare tyngd åt dess slutsatser.

Messori understryker att det i dagens klimat nästan vore mer anmärkningsvärt om en extremvärmebölja inte hade koppling till den globala uppvärmningen. Metoderna som använts i rapporten har dessutom kvalitetsgranskats i samband med tidigare studier, vilket ger ytterligare vetenskaplig tyngd åt resultaten.

För att sätta årets värmerekord i perspektiv har forskarna jämfört med tidigare extremvärmeperioder i regionen. Några av de tidigare värmerekorden uppmättes under de omfattande värmeböljorna 1976 och 2003, som båda är kända för att ha orsakat betydande samhällspåverkan och hälsoproblem.

Enligt den nya studien hade årets temperaturnivåer varit omöjliga att uppnå i juni 1976 i flera av de drabbade områdena. Jämfört med 2003 hade det varit tio gånger mindre sannolikt att dessa temperaturer skulle nås under dagtid med dåtidens klimatförutsättningar.

Särskilt alarmerande är att värmen även hållit i sig under nätterna, vilket får invånare i städer som Paris att söka svalka i stadsparker långt in på kvällarna. De höga nattemperaturerna hade varit hela 100 gånger mindre sannolika i början av 2000-talet, vilket visar på en dramatisk förändring på bara två decennier.

Messori bedömer att situationen kommer att förvärras framöver. Han menar att de som är unga i dag i länder som Frankrike kan förvänta sig att uppleva flera liknande värmeböljor under sina liv. Detta innebär betydande utmaningar för samhällsplanering, hälsovård och infrastruktur i de drabbade områdena.

Rapporten lyfter också fram att juni månad i stora delar av Europa värms upp snabbare än andra månader och snabbare än den genomsnittliga globala uppvärmningen. Även om juni inte sticker ut så mycket när det gäller förändringar i medeltemperatur, är förändringarna i extremtemperatur anmärkningsvärda, enligt Messori.

Europa framstår som särskilt drabbat i det globala perspektivet. FN:s meteorologiska världsorganisation, WMO, rapporterar att Europa är den kontinent som värms upp snabbast i världen. Detta gör regionen särskilt sårbar för extremväder och klimatrelaterade risker.

Rapporten uppmärksammar även att hälften av Europas 850 största städer just nu upplever den värsta värmestress som någonsin uppmätts. Med värmestressen avses människans förmåga att kyla ner kroppen, vilket är avgörande för hälsan vid höga temperaturer.

För att bedöma värmestress har forskarna analyserat luftfuktighet, men Messori påpekar att ytterligare faktorer påverkar människans förmåga att reglera kroppstemperaturen. Temperaturen utomhus ger bara en grov uppskattning av hur en person faktiskt upplever vädret. Bedömningen av värmestress är inte perfekt, men den ger en bättre bild än att endast titta på temperatur.

De extrema temperaturerna får också konkreta hälsokonsekvenser. Rapporter visar på fyrdubblade hjärtinfarkter i de värst drabbade områdena i Frankrike, vilket har lett till ökade krav på maxtemperatur på arbetsplatser och förbättrade skyddsåtgärder för särskilt utsatta grupper.

Den pågående värmeböljan understryker behovet av anpassningsåtgärder i europeiska städer och samhällen för att hantera en framtid med mer frekvent extremväder.