Svenska folkets skärmar har blivit en arena för digitala påverkanskampanjer där några av nyckelaktörerna sitter i Kreml. Från LVU-kampanjen och påskkravallerna i Sverige till upploppen i brittiska Southport och val i flera europeiska länder – omfattande digitala propagandakampanjer har haft konkreta konsekvenser.

Ett videoklipp som spridits online visar svenska soldater sjunga ”A ram sam sam” tillsammans med europeiska ledare, medan USA:s Donald Trump skrattar åt det som presenteras som Europas försvar av Grönland. Klippet är publicerat på ett av flera konton som kartlagts av den ukrainska researchgruppen Tua och som misstänks vara beställda av ryska myndigheter.

Kontona har totalt miljoner följare på Facebook, Instagram, Tiktok och Youtube. Flera inlägg har tusentals gillamarkeringar och kommentarer, däribland från svenskar. Innehållet kallas ofta slopaganda – lågkvalitativt AI-genererat material med politiska budskap som massproduceras och sprids i sociala medier.

En annan taktik är så kallade doppelgängersidor. För några år sedan kunde användare stöta på rubriken ”Video: Falsk iscensättning i Butja avslöjad” i ett Facebookinlägg. Länken ledde till den ryska hemsidan theguardian.co.com – en exakt kopia av brittiska The Guardian. Miljontals människor i länder som Storbritannien, Tyskland och Italien har lurats in till de proryska artiklarna på dessa kopierade nyhetssajter.

Militära underrättelsetjänsten lyfter särskilt fram risken för att Ryssland ska försöka påverka det svenska valet i sin senaste årsrapport. Målen för rysk påverkan beslutas i den ryska regimens toppskikt, och arbetet är mycket centraliserat.

”Ordern kan vara att få fler i det här landet att tycka såhär eller rösta sådär”, förklarar James Pamment, chef för Psychological Defence Research Institute på Lunds universitet, som skrivit en rapport om de ryska doppelgängersidorna i samarbete med Myndigheten för psykologiskt försvar.

Ansvaret för att förbereda påverkanskampanjer mot Europa faller på en politisk teknolog – en hög befattning i Ryssland med ansvar för politisk påverkan. Demografi, samhällsproblem, medievanor, debatter och nyhetshändelser sammanställs för att identifiera vad som kan få störst genomslag.

”Vi vet att utländska aktörer följer debatten i Sverige för att hitta känsliga frågor och sårbara grupper som man riktar in sig på. Vilka som är sårbara beror på vilket ämne det är”, säger Pamment.

Sergej Kirijenko leder det internationella system som utgör Rysslands digitala informationskrigföring och förfogar över en budget på motsvarande över 6,5 miljarder kronor. Företag, frilansare, kriminella och statliga aktörer samverkar för att sprida Rysslands budskap och uppnå Kremls mål så effektivt som möjligt.

Det invecklade systemet gör det svårt att bevisa vem som är beställare. ”Det är den vanliga utmaningen att det är väldigt svårt att veta exakt hur det hänger ihop. Där är man mer behjälpt av att titta på mönster och tecken på organisering”, säger Carl Heath, forskningsledare på Research Institutes of Sweden (Rise).

Slopagandakontona i den ukrainska kartläggningen drivs samtliga av två personer – en nordmakedonsk medborgare bosatt i Schweiz och en kinesisk man i Adelaide, Australien. Mycket tyder på att de är del av en koordinerad kampanj. Kontona delar ibland identiskt innehåll, har samma publiceringsmönster och delas ofta vidare av ryska propagandister och politiker.

”Det har liknande profiler som gör liknande saker. Och de gör det i en industriell skala. Det finns anledning att tro att det finns en organisering bakom”, säger Heath.

Tua har kunnat se vilka program männen använder för att skapa innehållet, bland annat kinesiska Kling och Hailuo, och bedömer att de kan tjäna så mycket som tiotusentals dollar på arbetet med kontona.

Doppelgängerkampanjerna styrs högre upp i propagandanätverkets hierarki. Det ansvariga företaget Social design agency (SDA) är en del av kärnan i Sergej Kirijenkos verksamhet. Läckor har gett omvärlden en inblick i verksamheten.

”De har omkring 100 anställda. Sedan har de en rad underleverantörer och vi vet inte exakt hur många som arbetar för dem. Men det är ett omfattande nätverk”, säger Pamment.

Desinformationen kräver avancerad teknik: falska ip-adresser, tomma gateway-domäner, stora köp av europeisk serverkapacitet samt skalbolag och andra ekonomiska upplägg för att kringgå sanktioner och dölja spår.

Kremls möjligheter att sprida propaganda på sociala medier är omfattande. ”I Ukraina har de kunnat skapa upp emot 250 miljoner möjliga visningar på en vecka. Men det är otroligt att de skulle använda all den kapaciteten mot Sverige”, säger Pamment.

Läckta uppgifter från Social design agency visar projekt planerade i Europa för 2026. Bland dem fanns planer för att påverka tankesmedjor i västvärlden, databaser för övervakning av åsiktsbildare och projekt riktade mot Frankrike och Tyskland.

Valpåverkansförsök brukar nå sin topp omkring sex veckor innan valdagen. Genus, klimat, invandring, Israel-Palestina-konflikten och vargjakten är några ämnen som Ryssland kan tänkas rikta in sig på, enligt Pamment.

”Vid val runt om i Europa ser vi hur botnätverk översvämmar kommentarsektioner för att ge sken av en stor opinion – eller som deltar på olika sidor av diskussionen för att öka polariseringen. Botarna blir allt mer sofistikerade”, förklarar han.

Sverige är en given måltavla främst på grund av stödet till Ukraina. Att vända opinionen emot fortsatt stöd är det prioriterade syftet. Men för att påverkan ska fungera krävs också en verklig opinion, och i Sverige är förutsättningarna för detta dåliga.

”Här finns inget parti för Kreml att stödja som är emot stödet och som har en hyfsad chans att få framgångar i valet”, säger Pamment. I länder som Tyskland, Storbritannien och Italien har flera ryska kampanjer avslöjats kopplade till partier med stort stöd, som Alternativ för Tyskland, Reform UK och Lega.

Propagandaformaten har olika taktiker för att få människor att okritiskt ta till sig proryska budskap. Social design agencys doppelgängersidor vilseleder läsarna att lita på avsändaren, medan AI-klippen använder humor och igenkänning för att sänka försvarsmekanismerna.

Gemensamt är att de spinner vidare på aktuella händelser och försöker blåsa upp en existerande opinion. När taktiken är framgångsrik kan inläggen få missnöje att eskalera till kaos och våld.

”Till exempel påskkravallerna och koranbränningarna. Sedan var Ryssland aktiva under Natointrädet och förhandlingarna med Turkiet. Men mycket fungerar inte, vi är ganska motståndskraftiga i Sverige”, säger Heath.

I sociala medier kan propagandan få hjälp av plattformarnas egna algoritmer. Målet är att en visning levererar mer propaganda i flödet, tills användaren hamnat i ett kaninhål där proryska budskap är det enda som syns.

Säpo och Must pekar i sina bedömningar ut tre hotaktörer – Ryssland, Kina och Iran. Men fler aktörer vill påverka opinionen i Sverige och Europa.

”Det finns kriminella och kommersiella aktörer och politiska krafter i länder som vi ser som allierade”, säger Pamment. Heath pekar även på hur Donald Trumps administration visat hur de vill styra den politiska utvecklingen i Europa åt ett visst håll.

”Den svenska staten har svårt att beskriva den påverkan som kommer från USA. Att sticka ut hakan i relationen till USA på det sättet är problematiskt ur ett diplomatiperspektiv”, säger han.

Myndigheten för psykologiskt försvar har inför valet utvärderat vilka aktörer som kan fokusera på Sverige. Det finns ingen lag som direkt förbjuder utländsk otillbörlig informationspåverkan.

”Informationspåverkan är oftast inte olaglig, den ligger i gränslandet. Och i Sverige är det i ganska stor utsträckning lagligt att ljuga och vilseleda. Men där har de sociala medieplattformarna ett stort, stort ansvar”, säger Jerker Sundstrand, ansvarig för arbetet med valet på Myndigheten för psykologiskt försvar.