Två läkare som under nästan fyra decennier har levt med stämpeln att de styckat en kvinnokropp kommer att få två miljoner kronor vardera i ersättning från svenska staten. Beskedet kom på tisdagen från justitieminister Gunnar Strömmer och innebär ett statligt erkännande av det omfattande lidande männen fått utstå sedan 1980-talet.

Det hela går tillbaka till 1988 då rättsläkaren Teet Härm och allmänläkaren Thomas Allgén friades från misstankar om det uppmärksammade mordet på Catrine da Costa. Trots att männen frikändes från mordanklagelserna innehöll domen en passage där rätten uttryckte att läkarna hade styckat kroppen.

Denna passage i domen fick förödande konsekvenser för de båda männens liv. Eftersom de hade friats kunde de inte överklaga domstolens skrivning, vilket innebar att de stod helt utan möjlighet att rentvå sig juridiskt. Båda männen blev senare fråntagna sina läkarlegitimationer, vilket innebar att de inte kunde fortsätta utöva sitt yrke.

Fallet kom åter i rampljuset 2024 när SVT-dokumentären ”Det svenska styckmordet” granskade målet och ifrågasatte domstolens slutsatser. Dokumentären hävdade att rätten hade grundat sin bedömning på felaktigheter, vilket väckte förnyad debatt om rättssäkerheten i målet.

Efter flera misslyckade resningsförsök valde läkarnas advokater en annan väg. I maj i år ansökte de om så kallad ex gratia-ersättning, vilket innebär att regeringen betalar ut pengar ”av nåd” utan att ta ställning till skuldfrågan. Läkarna yrkade på fem miljoner kronor vardera och i ansökan framhöll advokaterna att utpekandet hade ”krossat deras liv”.

På tisdagen meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att staten kommer att ge läkarna två miljoner kronor vardera. Han motiverade beslutet med att männen fått utstå ett omfattande lidande genom årtiondena sedan domen.

Strömmer betonade att läkarna inte kunnat utöva sina yrken och tvingats leva med stigmatisering och social isolering. Han framhöll vikten av att staten kan erkänna när något har blivit fel och att ersättningen främst handlar om upprättelse för de drabbade.

Justitieministern var noga med att klargöra att staten inte tar ställning i skuldfrågan genom ersättningen. Det är inte att betrakta som skadestånd utan snarare som en symbolisk gest och ett erkännande om att fel har begåtts på ett stötande sätt gentemot de två männen.

Samtidigt var Strömmer tydlig med att pengarna inte kan kompensera fullt ut för det lidande som läkarna drabbats av under dessa årtionden. Beloppen är betydligt lägre än vad läkarna hade yrkat på, men ersättningen ska ses som ett symboliskt erkännande från statens sida.

Thomas Allgén, en av de två läkarna, kommenterade beskedet på tisdagsförmiddagen och berättade för Dagens Nyheter att han har svårt att sammanfatta sina känslor. Han hade fått information om ersättningen något tidigare samma dag.

Allgén sa att han inte vill ta ut någon glädje i förskott utan föredrar att ta en sak i taget. Han beskrev att tiden direkt efter domstolens skrivning 1988 var mycket tung, men att han därefter har gjort stora ansträngningar för att hålla humöret uppe trots omständigheterna.

Fallet har genom årtiondena varit ett av Sveriges mest uppmärksammade rättsfall och har väckt återkommande debatt om rättssäkerhet och hur domstolsuttalanden kan påverka människors liv även när de friats från brott. Beslutet om ex gratia-ersättning kan ses som ett ovanligt steg där staten erkänner att systemet brustit, även om ingen formell skuld fastställs.

För de båda läkarna innebär ersättningen ett erkännande efter decennier av social isolering och avsaknad av möjlighet att utöva sina yrken. Huruvida detta kan ge dem någon form av avslut efter den långa prövningen återstår att se.