V-politikerns omfattande ärenden hos Kronofogden

Mohamed Ali kom till Sverige som 17-åring i slutet av 2013. Drygt tio år senare beviljades han svenskt medborgarskap – detta efter att Migrationsverket året innan hade avslagit hans ansökan med motiveringen att han inte uppfyllde kravet på ett hederligt levnadssätt. Expressens granskning av hans liv i Sverige visar en lång rad skulder, misslyckade avbetalningsplaner och upprepade kontakter med Kronofogden.

Redan de CSN-stödda gymnasiestudierna hamnade hos Kronofogden tre år efter att de påbörjats. Delgivningsförsöken gav lika lite resultat som de tidigare återbetalningskraven. En avbetalningsplan som Mohamed Ali presenterade 2017 uppfylldes aldrig, och inte heller den som följde året därpå. Samma mönster upprepades med Trafikverkets teoriprov och uppkörning, liksom med underhållsstödet till Försäkringskassan för ett barn som föddes 2016.

Skulderna växte genom obetalda blancolån, varubeställningar, trafikböter och telefoniavtal. Hösten 2022 hade Kronofogden noterat omkring 40 skulder på totalt över 163 000 kronor och fattade beslut om skuldsanering. Enligt myndighetens beräkningar låg Mohamed Alis inkomst på minus 2 000 kronor i månaden, och han saknade materiella tillgångar av värde. Lösningen blev en betalningsplan på knappt fem år – med 0 kronor i månaden.

Skuldsanering är ett verktyg för den som aldrig kan betala sina skulder. Normalt innebär det att gäldenären under en lång period avstår från nya krediter och får sin ekonomi noggrant granskad. Trots beslutet registrerades Mohamed Ali som ägare till en bil en vecka senare. Under planens gång har han stått som ägare till ytterligare tre fordon. Ett av dem lämnades på en gata i Stockholm, där kommunen nyligen vänt sig till Kronofogden för obetalda böter, bärgning, förvaring och skrotning.

I huvudstaden har han också samlat på sig skulder till SL på 8 400 kronor, för tilläggsavgifter i kollektivtrafiken. Även kontakterna med Arbetsförmedlingen har lett till ekonomiska bakslag: vid flera tillfällen har han stängts av från ersättning efter att ha brutit mot krav, villkor och regler.

Det var detta mönster som låg till grund för Migrationsverkets avslag på medborgarskapsansökan 2024. ”Du uppfyller inte kravet på ett hederligt levnadssätt. Det finns inte skäl att göra undantag från det kravet”, löd beslutet, enligt Expressen.

Men i februari i år kom ett nytt besked: medborgarskap beviljades. I den nya ansökan hävdade Mohamed Ali att han betalat tillbaka alla skulder till Kronofogden, trots att nya betalningsförelägganden fortsatte att trilla in under handläggningen.

För att få svenskt medborgarskap krävs normalt att den sökande har varit bosatt i Sverige under en viss tid, skött sin försörjning och levt ett hederligt levnadssätt. Migrationsverket gör en helhetsbedömning där skulder hos Kronofogden, brottmål och överträdelser av myndighetskrav kan väga tungt. Efter ett avslag går det att ansöka på nytt, och varje ansökan bedöms utifrån omständigheterna vid prövningstillfället.

Ett möjligen avgörande skäl var hans uppgifter om ett projekt för hållbar ekoturism i Somalia. Projektet, som från början hette Verisom, skulle enligt ansökan ha väckt internationellt intresse och krävde ”tydlig rättslig status” för att vidareutvecklas. Frågan om medborgarskap är viktig för många i den somaliska diasporan som vill kunna verka i både Sverige och hemlandet, och ekoturism lyfts fram av internationella organisationer som en möjlighet för Somalia att bredda en ekonomi som länge varit beroende av boskap och remitteringar.

För affärspartnern Agneta Nyvall presenterades Verisom som ett registrerat bolag, men något sådant bolag finns inte registrerat i vare sig Sverige eller Somalia. Tillsammans bildade Ali och Nyvall i stället Afritech Growth. Nyvall säger till Expressen att hennes optimism har vänt till besvikelse.

– Han har inte varit fullt ut ärlig. Han har sålt in sina ambitioner, men det har inte funnits någon realism i det, säger Agneta Nyvall.

– Jag tänker inte slösa min tid på att vara arg. Men däremot så kan jag snabbt avsluta det här. Det var dumt att skriva hundra procent av aktierna på honom från början när vi bytte namn till Afritech Growth. Men jag gjorde det då.

Fallet väcker frågor om hur Migrationsverket viktar uppgifter om entreprenörskap och samhällsnytta mot kravet på ett hederligt levnadssätt. Samtidigt illustrerar det hur en människas skulder kan följa med under hela etableringsresan i Sverige – från första utbildningslån till slutligt medborgarskap.