Thand Ringqvist får sonderingsuppdraget – detta händer nu

Regeringsfrågan har tagit en ny vändning i riksdagen. Efter att Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson i torsdags röstades ned i en statsministeromröstning har talmannen Andreas Norlén gett Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist i uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett så kallat mittenalternativ. Thand Ringqvist har på sig till måndagen den 26 oktober att återrapportera till talmannen. Hon har redan meddelat att hon kommer att bjuda in samtliga partiledare till samtal.

Thand Ringqvist har varit tydlig med att hon inte själv vill bli statsminister. Hennes uppgift är i stället att kartlägga vilka partier som kan tänkas ingå i eller stödja en regering, vilka frågor som kan bilda en gemensam plattform och om det går att hitta en konstellation som håller samman över blockgränsen. En sådan kartläggning är avgörande innan talmannen kan föreslå en ny statsministerkandidat.

Bakgrunden till läget är att Andersson i torsdags inte fick tillräckligt stöd. Mer än hälften av riksdagens ledamöter röstade nej, vilket är tillräckligt för att stoppa henne. Det avgörande i svensk regeringsbildning är inte hur många som röstar ja, utan hur många som röstar nej. En statsministerkandidat behöver inte ha en majoritet bakom sig. Det räcker att färre än 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej.

Systemet kallas negativ parlamentarism och är en grundbult i svensk politik. Det gör att minoritetsregeringar är möjliga – och i praktiken vanliga i Sverige. En regering kan sitta kvar så länge den inte har en majoritet emot sig. Det är också därför mittenalternativet har hamnat i fokus. Om Centerpartiet, Socialdemokraterna och eventuellt fler partier kan enas kring en plattform, kan de tillsammans se till att en statsministerkandidat inte får 175 nejröster. Det är just i sådana lägen som ett mindre mittenparti kan bli en nyckelaktör.

Ett mittenalternativ har prövats i svensk politik tidigare. År 2019 bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet regering med stöd av Centerpartiet och Liberalerna genom det så kallade januariavtalet. Den konstruktionen gjorde det möjligt för Stefan Löfven att sitta kvar som statsminister, men samarbetet var kantat av spänningar och blev inte någon bestående modell. Nu görs ett nytt försök, denna gång med en ny ledning i Centerpartiet och med delvis andra politiska förutsättningar.

Centerpartiet har länge profilerat sig som ett liberalt mittenparti med rötter i landsbygdsfrågor och företagande. Partiet har samtidigt markerat att det varken vill regera med Vänsterpartiet eller med Sverigedemokraterna. Med Thand Ringqvist i spetsen försöker partiet nu omvandla den positionen till konkret inflytande. Om hon lyckas bygga en överenskommelse som flera partier kan ställa sig bakom, kan processen gå vidare till en ny statsministeromröstning. Men det återstår att se om partierna är beredda att ta de politiska risker som ett sådant samarbete innebär.

Talmannen Andreas Norlén har understrukit att ett sonderingsuppdrag alltid för regeringsprocessen framåt, även om det inte leder till en färdig regering. Det finns ingen gräns för hur många sonderingsuppdrag som talmannen kan dela ut. Däremot är antalet statsministeromröstningar begränsat till högst fyra. Om det fjärde förslaget också röstas ned, måste talmannen omedelbart besluta om extra val. Ett misslyckat sonderingsförsök kan därmed ändå tjäna som ett sätt att ringa in var möjliga samarbeten finns.

För närvarande är det oklart när nästa statsministeromröstning kan äga rum. Det beror på hur Thand Ringqvists samtal med de övriga partiledarna utvecklas. Hon har fått en tidsgräns: senast den 26 oktober ska hon återrapportera till talmannen. Efter det kan Norlén välja att föreslå en kandidat, ge ytterligare ett uppdrag eller, i förlängningen, ta ställning till frågan om extra val.

Om en statsministerkandidat däremot godkänns av riksdagen går processen in i nästa fas. Den nya statsministern får då ansvaret att utse ministrarna i regeringen. Det formella regeringsskiftet sker vid en skifteskonselj på slottet, där statschefen är ordförande. Först då är regeringsbildningen formellt avslutad, och Sverige kan få en ny regering på plats.