Björn hittade Islands första mygga: ”Folk blev som galna”

Det var en varm kväll i oktober förra året som fotografen och insektsentusiasten Björn Hjaltason fick syn på något oväntat i trädgården i Kjós, norr om Reykjavik. Som vanligt hade han doppat tunna hamparep i sockrat rödvin för att locka nattfjärilar och andra insekter. I en av fällorna fanns ett flygfä som verkade annorlunda.

– Då såg jag ett flygfä som såg lite konstigt ut. Så jag fångade det och lade det i en låda och fortsatte med mina andra sysslor, berättar han.

Det dröjde innan han tog upp insekten igen. Först när entomologen Matthías Alfredsson från Naturhistoriska institutet i Reykjavik kom på besök för att undersöka rödvinsfällorna tillsammans, fick fyndet sin förklaring.

– När han kom sa jag: ”Vänta, jag har kanske en mygga åt dig.” Och så studerade vi den ihop. Det var en mygga. Sedan hittade vi en till vid repen, säger Björn Hjaltason.

Fyndet är nu formellt registrerat: tre exemplar av arten Culiseta annulata, på svenska kallad större vårmygga. Två honor och en hane. Eftersom Island var en av världens sista myggfria regioner, tillsammans med Antarktis, väckte beskedet stor uppmärksamhet.

Det var Björn Hjaltason själv som publicerade nyheten på sin insektssida på Facebook. Responsen lät inte vänta på sig.

– Då blev folk som galna. Alla skickade bilder och ville veta om de sett en mygga. Det var fjärilar och alla möjliga insekter. Vi fick säga ”nej, nej, nej”, säger han.

Men så kom ett tips från en gård på södra Island. Där inne i stallet fanns myggor i stor mängd. De var av en annan art än de i Kjós. Ingen vet i dag hur myggorna tog sig till Island, eller om fynden har något samband.

Uppmärksamheten blev internationell. Journalister från flera länder försökte nå Björn Hjaltason, som till slut slutade svara.

– Ni är de första utländska journalisterna jag pratar med. Det är lugnare nu, säger han.

Han har nyss kommit hem från en resa till Sverige, Norge och Danmark för att dokumentera insekter till en ny bok.

– Island är ju som en öken i jämförelse. Vi har kanske 2 000–3 000 arter, en bråkdel av vad ni har i Skandinavien, säger han.

Fyndet har också väckt frågor om den globala uppvärmningens roll. Klimatförändringarna går snabbare vid polerna, särskilt i Arktis. På Island märks utvecklingen bland annat av att glaciären Okjökull i nordvästra Island 2019 förklarades död. 2025 var ett varmt år på Island, med värmerekord i både maj och december.

Men forskarna är försiktiga med att dra slutsatser. Culiseta annulata är köldtålig, och vuxna myggor kan överleva bistra vintrar i Sibirien. Colin J Carlson, forskare i epidemiologi vid Yale-universitetet, sade till CNN att klimatförändringarna kan ha ökat sannolikheten för fyndet, men att det inte finns någon tydlig, direkt effekt.

Björn Hjaltason ser ändå en möjlig koppling till varmare klimat.

– Det är klart att det är varmare i Skandinavien och det gör att man får en stor, stor population av myggorna. Då ökar sannolikheten att de sprids. Vi har också fått ett annat klimat på Island, särskilt det senaste decenniet, säger han.

Samtidigt finns inga vetenskapliga belägg för att myggorna kan flyga hela vägen till Island på egen hand. Själv misstänker han att de kom med en skeppslast. Hamnen ligger sex kilometer från hemmet i Kjós.

– Om fem myggor hittade till min trädgård måste det ha funnits hundratals. Men det är ett mysterium, säger han.

Den stora frågan är om myggorna har kommit för att stanna. Till hösten ska Björn Hjaltason fortsätta att doppa hamparep i sötat rödvin och sätta upp nya fällor för att se om myggorna har etablerat en koloni.

– Jag tvivlar på det, säger han.

Han låter lika delar resignerad och förhoppningsfull.

– Jag tycker inte om myggor. Men det stör inte mig om de är här.