Simon Campanello: Donald Trumps namnbyte av AI är knappast superintelligent

Donald Trump har gjort klart att USA ska sluta använda begreppet artificiell intelligens. I ett anförande inför FN:s generalförsamling på tisdagen sade presidenten att ordet ”artificiell” får tekniken att låta ”fejk”, trots att den i själva verket är ”fantastisk”. I stället ska termen ”superintelligens” användas i amerikanska dokument.

– Välkommen till superintelligensens värld, sade Trump och menade att tekniken kommer att innebära en större förändring än den industriella revolutionen.

Utspelet är en fortsättning på den namniver som präglat Trumps andra mandatperiod. Mexikanska golfen har i presidentens retorik blivit Amerikanska golfen, Lake Ontario kallas Lake America, och han har sagt att han funderar på att döpa Hormuzsundet till Trumpsundet. Försvarsdepartementet har i sin tur blivit krigsdepartementet. Namnbytena är symboliska men har också praktiska följder. Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för olja, och Lake Ontario är ett gränsöverskridande vattendrag mot Kanada. När Trump döpte om Mexikanska golfen ändrade Apple och Google snabbt namnet i sina karttjänster – ett tecken på att teknikjättar anpassar sig till presidentens önskemål.

Trump upprepade i talet att han motsätter sig de restriktioner av AI-utvecklingen som OpenAI, Anthropic och Elon Musks xAI har föreslagit. Han menade att de existentiella hoten är överdrivna och att tekniken i stället ska uppmuntras. Enligt presidenten ska justitiedepartementet hålla ett öga på AI-bolagen för att säkerställa att de sköter sig.

OpenAI har föreslagit licensiering och säkerhetskrav, Anthropic har efterlyst en statlig tillsynsmodell, och Musk har i flera år varnat för att AI kan bli en existentiell risk. Samtidigt satsar alla tre bolag stora resurser på att utveckla allt mer avancerade modeller – en spänning som präglar hela branschen.

Termen superintelligens är sedan länge etablerad inom AI-forskningen. Den brukar beskriva en tänkt intelligens som på alla väsentliga sätt överträffar människans. Det är just en sådan förmåga som oroar flera av branschens ledande namn, bland andra OpenAI:s Sam Altman, Anthropic:s Dario Amodei och Elon Musk. Men dagens språkmodeller – ChatGPT, Claude och Grok – är långt ifrån en sådan utveckling. De saknar den mångsidighet och inlärningsförmåga som krävs för att ens nå mänsklig intelligens, och forskarna vet i dag inte vad som krävs för att bygga något som vida överstiger vår egen förmåga.

Skillnaden mellan Trumps superintelligens och forskarnas begrepp är central. När Altman, Amodei och Musk varnar handlar det om en hypotetisk framtid där AI själv kan förbättra sin kod och fatta egna beslut – inte om dagens chattrobotar, som är beroende av mänsklig styrning. Genom att använda samma ord för båda sakerna suddas gränsen ut mellan verklighet och science fiction.

Ett namnbyte förändrar i sig inte teknikens kapacitet. Däremot kan en officiell term få spridning i federala dokument, upphandlingar och internationella standarder. Det skulle i så fall påverka hur AI beskrivs i avtal, forskning och marknadsföring. Flera bedömare har varnat för att begreppet ”superintelligens” kan skapa förväntningar som inte matchar verkligheten, särskilt på en marknad som redan är kraftigt kapitaliserad och där efterfrågan på datacenter, halvledare och energi har vuxit snabbt. AI-branschen lockar just nu enorma investeringar; Nvidia, Microsoft, Google och en rad startups bygger ut infrastruktur för att träna allt större modeller.

Trump har tydligt profilerat sig för en avreglerad AI-politik. Han har motsatt sig Bidenadministrationens säkerhetskrav och vill att USA ska leda den globala AI-kapplöpningen, inte minst mot Kina. Parallellt pågår en teknikmaktkamp där exportkontroller av avancerade halvledare spelar en nyckelroll. EU:s AI-förordning, med dess striktare regler för högriskteknik, är en tydlig kontrast till Trumps uppmaning att inte tygla utan uppmuntra superintelligens.

Vad som händer härnäst är oklart. FN:s generalförsamling beslutar inte om nationell terminologi, och varken forskarsamhället eller internationella standardiseringsorgan har signalerat någon ändring. Men Trumps namnbyten har visat sig kunna få snabba effekter när de stora plattformarna följer efter. Frågan är om Apple, Google och AI-branschen nu gör om samma resa – och börjar kalla artificiell intelligens för superintelligens.