Dag för dag: Så har konflikten mellan USA och Iran utvecklats

Under de senaste veckorna har spänningarna mellan USA och Iran varit i fokus på den internationella arenan, där ett diplomatiskt drama utspelats kring Hormuzsundet – en av världens viktigaste handelsrutter för olja och andra varor.

Den 7 april markerade början på denna diplomatiska dans när USA:s president Donald Trump på sitt sociala nätverk Truth Social varnade att ”en hel civilisation kommer att dö i natt” om inte Iran öppnade Hormuzsundet. Bara timmar senare tillkännagavs ett två veckor långt vapenstillestånd mellan parterna.

Några dagar senare, den 11 april, träffades en amerikansk delegation ledd av vicepresident JD Vance, sändebudet Steve Witkoff och Trumps svärson Jared Kushner med en iransk motsvarighet på ett lyxhotell i Pakistans huvudstad Islamabad. Förhandlingarna pågick i hela 21 timmar utan att resultera i något avtal.

USA avslöjade dagen därpå att en av Irans ”röda linjer” under förhandlingarna var landets ovilja att lämna ifrån sig höganrikat uran eller ge upp teknik som används för kärnvapentillverkning. Som svar på det misslyckade mötet inledde USA den 13 april en blockad av iranska hamnar.

Trots detta uttalade Trump den 15 april optimistiskt att kriget mot Iran gick mot ett slut och antydde att nya förhandlingar kunde vara på gång. Den positiva utvecklingen fortsatte den 17 april när Irans utrikesminister Abbas Araghchi meddelade att Hormuzsundet skulle öppnas igen, som en följd av den tio dagar långa vapenvilan mellan Israel och Libanon.

Denna öppning blev dock kortvarig. Trump deklarerade att USA:s blockad skulle fortsätta tills ett slutgiltigt fredsavtal nåtts, vilket fick Iran att hota med att stänga sundet igen om blockaden fortsatte. Redan dagen därpå, den 18 april, stängde Iran återigen Hormuzsundet. Talmannen i Irans parlament, Mohammad Bagher Ghalibaf, betonade att länderna var ”långt ifrån ett slutgiltigt avtal”.

Den 19 april tillkännagav Trump att en amerikansk delegation skulle återvända till Islamabad för en andra förhandlingsrunda. Iranska källor uppgav att även deras delegation skulle delta, men detta bekräftades aldrig officiellt. Dagen därpå förnekade Esmail Baghaei, talesperson för Irans utrikesdepartement, att Iran hade några planer på att delta i en ny förhandlingsrunda ”för tillfället”.

Mot alla odds förlängde Trump den 21 april vapenvilan, bara timmar innan den skulle löpa ut. Han förklarade att förlängningen skulle gälla tills Iran lade fram ett förslag om ett permanent slut på konflikten.

Den diplomatiska turbulensen fortsatte den 25 april när en iransk delegation reste till Pakistan men lämnade landet utan att ha träffat amerikanska representanter. Den amerikanska delegationen, ledd av Witkoff och Kushner, ställde in sin resa till Islamabad. Trump föreslog istället att iranierna kunde förhandla via telefon.

Den 27 april rapporterade Axios, med hänvisning till källor, att Iran lagt fram ett nytt förslag till en överenskommelse för att återöppna Hormuzsundet. Enligt uppgifter ville Iran återöppna sundet och avsluta konflikten, men skjuta upp kärnenergisamtalen till ett senare tillfälle – något som Trump avvisade två dagar senare.

Den 1 maj skrev Trump ett brev till kongressen där han förklarade att kriget var över, sannolikt för att kringgå en lag som kräver kongressens godkännande för militära insatser som pågår längre än 60 dagar. Samma dag uppgav källor att Trump avvisat ett iranskt förslag som skickats via Pakistan, med motiveringen att Iran begärde saker han inte kunde acceptera.

Senast den 2 maj framkom detaljer om Irans nya fredsförslag i 14 punkter, enligt den iranska nyhetsbyrån Tasnim som har kopplingar till revolutionsgardet. Trump meddelade att han ”snart” skulle granska avtalet men uttryckte tvivel om att förslaget skulle vara ”acceptabelt”. Enligt källor till Axios vill Iran dela upp förhandlingarna i två delar – först om kriget och därefter om Hormuzsundet.

Hormuzsundet utgör en strategiskt viktig passage mellan Iran och Oman där cirka en femtedel av världens oljeexport passerar. Stängningen av sundet har därför betydande konsekvenser för den globala ekonomin och energimarknaden. Situationen illustrerar tydligt hur geopolitiska spänningar direkt kan påverka världshandeln och energisäkerheten.