Demokratier i världen tar ställning mot USA:s och Israels angrepp på Iran

Bland de första att fördöma USA:s och Israels anfall mot Iran fanns som väntat diktaturerna Ryssland och Kina. Att auktoritära regimer som är allierade med Iran skulle reagera kritiskt var förutsägbart. Betydligt känsligare för Donald Trump är att flera av världens stora demokratier nu öppet kritiserar krigföringen mot Iran.

I Europa har Spanien intagit den tydligaste positionen. Premiärminister Pedro Sánchez har klart deklarerat: ”Spaniens position kan sammanfattas med fyra ord: nej till detta krig.” Spanska myndigheter vägrade nyligen att upplåta militärbaser för amerikanska flyg på väg att angripa Iran, vilket utlöste hot från Donald Trump om att ”stoppa all handel” med Spanien.

Sánchez har dock stått fast vid sin princip och förklarat att Spanien inte tänker bli medskyldigt till handlingar som strider mot landets värderingar och intressen enbart av rädsla för repressalier. Spaniens främsta argument är att USA:s och Israels agerande bryter mot internationell rätt – en ståndpunkt som även Norge och Frankrike instämmer i.

Europas relativt dämpade reaktioner i övrigt beror sannolikt på oro för att amerikanska motreaktioner skulle kunna påverka stödet till Ukraina. Det finns också stöd för anfallen bland exiliranier som hoppas på regimens fall, samt från länder i Mellanöstern som drabbats av iranska vedergällningsattacker.

I Latinamerika märks en tydlig ideologisk skiljelinje i reaktionerna. Mexikos president Claudia Sheinbaum har uttryckt stark kritik: ”Om det sker brott mot mänskliga rättigheter i ett land är det inom ramen för det multilaterala arbetet i FN som lösningen måste hittas. Inte genom invasioner och krig.” Hon pekar på att FN inte längre fyller sin funktion och att militärt starka länder nu genomdriver sin vilja med våld.

Brasiliens president Lula da Silva har också uttryckt besvikelse över FN:s oförmåga att agera fredsmäklare. Han kritiserade indirekt USA genom att ifrågasätta prioriteringarna: ”Varför säger president Trump inte: ’Jag har världens största kapacitet för matproduktion, och jag kan distribuera maten’. Vore inte det enklare och rimligare?”

Latinamerika uppvisar dock en delad reaktion, där vänsterregeringar som Brasilien och Colombia är kritiska, medan högerregeringar i Argentina, Chile och Ecuador stöder USA:s och Israels agerande.

I Afrika finns en liknande uppdelning baserad på geografi och historiska band. Sydafrikas ANC-regering, som av historiska skäl har relativt nära relationer till Iran, fördömer anfallen. President Cyril Ramaphosa har tydligt deklarerat att ”förebyggande självförsvar inte är tillåtet under internationell lag”.

I Västafrika har Senegals premiärminister Ousmane Sonko uttryckt skarp kritik: ”Vi befinner oss i ett läge där ett enda land ger sig rätten att när som helst kidnappa presidenter, bomba länder och mörda dess ledare. Det är förkastligt och måste fördömas.”

I östra och norra Afrika, som geografiskt ligger närmare konfliktzonen, är tongångarna annorlunda. Kenyas president William Ruto har i stället fördömt Irans tidigare vedergällningsattacker mot fartyg och grannländer.

I Sydostasien har Malaysias premiärminister Anwar Ibrahim varnat för att USA:s och Israels agerande kan ”föra hela Mellanöstern till randen av en katastrof”. I Indonesien, världens största muslimska land med 288 miljoner invånare, har regeringen uttryckt att de ”djupt beklagar” den militära upptrappningen.

Indonesiens president Prabowo Subianto deltog när Donald Trump skapade sitt så kallade ”fredsråd”, men nu har landet lagt sitt deltagande i rådet på is. Detta kan få konsekvenser för den planerade fredsbevarande insatsen i Gaza, där Indonesien lovat bidra med cirka tusen soldater.

Konflikten har därmed skapat en tydlig skiljelinje i världspolitiken, där flera stora demokratier nu öppet ifrågasätter USA:s och Israels militära strategi. Centralt i kritiken står frågan om internationell rätt och FN:s roll som fredsbevarande institution i en tid när militär makt i allt högre grad används för att driva igenom nationella intressen.