Regeringen: Så ska vi komma åt de kriminellas pengar

Kriminella ekonomin i Sverige omsätter 300 miljarder – nu skapas nytt centrum för återtagande av brottsvinster

Den kriminella ekonomin i Sverige har vuxit till enorma proportioner och omsätter enligt en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) över 300 miljarder kronor årligen. En betydande del av dessa pengar kommer från svartarbete och skattefusk, men även grövre kriminalitet som narkotikahandel genererar stora summor.

För att bekämpa denna utveckling beslutade regeringen på torsdagen att inrätta ett nationellt centrum för återtagande av brottsvinster. Centrumet ska fungera som en samordnande kraft mellan sex myndigheter som redan arbetar med att bekämpa ekonomisk brottslighet.

”Det handlar om att ta sikte på de kriminellas tillgångar och pengar,” säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) pekar på hur statusjakt driver kriminaliteten framåt och hur viktigt det är att bryta denna trend.

”Vare sig det är en dyr klocka, en guldkedja, en dyr bil, pengar eller något annat så är det ju status som håller igång allting,” förklarar Svantesson.

Samverkan mellan myndigheter har redan visat sig framgångsrik. Enligt polisen ledde den skärpta samverkan som redan finns mellan myndigheterna till ungefär 800 miljoner kronor i besparade, återtagna och återkrävda brottsvinster under förra året.

Strömmer betonar att det nya centrumet inte handlar om att bygga ytterligare byråkrati utan om att effektivisera arbetet.

”De sex myndigheterna som ingår kan mobilisera med expertis, resurser och jobba med problem på ett mycket mer effektivt och strukturerat sätt,” säger Strömmer.

För två år sedan trädde förändringar i den så kallade förverkandelagstiftningen i kraft, vilket har gjort det lättare för myndigheterna att beslagta egendom kopplad till kriminell verksamhet även när det inte finns en konkret brottsmisstanke. Sedan dess har myndigheter kunnat beslagta varor och pengar från brottsvinster för cirka 100 miljoner kronor.

”Det är jättebra att på så kort tid kunna spränga 100-miljonersvallen. Men vi måste spränga många miljardvallar om vi på allvar ska kunna strypa den kriminella ekonomin,” säger Strömmer.

Regeringen arbetar samtidigt med att hitta fler vägar för att beslagta de kriminellas tillgångar, inklusive fastigheter och lägenheter. Detta angreppssätt slår direkt mot kriminella nätverkens finansiering och rubbar balansen i systemet på ett sätt som traditionell brottsbekämpning inte alltid lyckas med.

”De räknar med att någon gång åka fast och få sitta av tid i fängelse, men att verkligen gå på deras tillgångar rubbar balansen i hela systemet – till brottsbekämpningens fördel,” förklarar Strömmer.

Åtgärden ses också som en rättvisefråga gentemot laglydiga medborgare.

”Att ta brottsvinsterna är otroligt viktigt av många skäl. Inte minst av rättvisa gentemot alla människor som kämpar och gör rätt för sig. Det är viktigt att visa för medborgarna att om man är brottsling och har pengar eller prylar så tar vi tillbaka dem,” säger Svantesson.

I det nya nationella centrumet kommer Polismyndigheten samarbeta med Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Tillsammans ska de koordinera sina insatser för att öka trycket mot den kriminella ekonomin.

Beslutet kommer i en tid när kriminalitet och gängvåld står högt på den politiska dagordningen, och när både den nuvarande regeringen och den tidigare har lagt stor vikt vid att bekämpa organiserad brottslighet genom att angripa dess ekonomiska fundament.

Strömmer medger att utmaningarna är betydande, men är övertygad om att åtgärderna kommer att ha effekt:

”Om vi inte skulle göra allt det här så skulle vi ha en helt annan utveckling. Det här är svårt, men det går ändå att dra åt skruvarna.”