Historiskt toppmöte: Skottland, Wales och Nordirland enas mot London – vill bli självständiga

Måndagens toppmöte i Cardiff kan bli en historisk vändpunkt i Storbritanniens historia. För första gången samlas representanter för Skottland, Wales och Nordirland – tre delar av unionen som nu styrs av partier med självständighet som mål. Mötet äger rum på St David’s Hotel, och enligt John Swinney, ledare för Skotska nationalpartiet SNP och Skottlands försteminister, handlar det om att upplösa Storbritannien. I en intervju med The Telegraph säger han att premiärminister Andy Burnham måste inse att han kan gå till historien som Storbritanniens siste premiärminister.

Det är första gången som de tre riksdelarna samtidigt har partier vid makten som vill bryta sig ur unionen. I Skottland har SNP länge dominerat med självständighet som huvudmål. I Wales har Plaid Cymru vuxit sig starkt efter valframgångar under 2024 och 2026. I Nordirland har Sinn Féin, som vill förena ön, blivit det ledande partiet. Det har förändrat maktbalansen i förhållande till Westminster, den politiska makten i London.

Vid mötet väntas ett gemensamt avtal undertecknas där de tre delarna kräver rätten till självbestämmande och folkomröstningar om självständighet. Enligt The Telegraph innehåller avtalet fyra huvudpunkter: ekonomi, energi, EU-medlemskap och självbestämmande.

EU-frågan är central. Skottland och Wales vill bli medlemmar i EU, medan Nordirland enligt avtalet bör återförenas med Irland och på så sätt tillhöra unionen. Det skulle innebära att hela den irländska ön återigen blir en del av EU, en fråga som fått förnyad aktualitet efter Brexit.

Mary Lou McDonald, ordförande för Sinn Féin och oppositionsledare i Irland, kommer att delta i mötet. Hennes parti har gjort frågan om irländsk enighet till en av de viktigaste politiska frågorna i landet. Även USA:s president Donald Trump har uttalat sig. Under ett besök i Dublin sade han att han tror på ett enande mellan Nordirland och Irland.

Irland delades 1922 efter flera hundra år av brittiskt styre och självständighetsstrider. Nordirland blev kvar i den brittiska statsbildningen, medan resten av ön senare blev en självständig republik. Sedan dess har frågan om gränsen mellan de två delarna varit politiskt laddad. Efter Brexit är gränsen dessutom en gräns mellan EU och Storbritannien.

Den brittiska regeringen intar dock en avvaktande hållning. Andy Burnham sade till The Guardian att regeringens linje är oförändrad. Han menar att det inte finns något folkligt stöd för en ny folkomröstning om vare sig skotsk självständighet eller ett enat Irland. Han varnade för att sådana krav skulle störa arbetet med att stärka den brittiska ekonomin och förbättra familjernas levnadsvillkor.

Bland de tre nationerna finns det dock delade uppfattningar om vad samarbetet ska leda till. John Swinney framställer toppmötet som ett steg mot att upplösa unionen. Rhun ap Iorwerth, ledare för walesiska Plaid Cymru, tonar ner den bilden. I en intervju med The Guardian säger han att Wales inte primärt siktar på att riva upp Storbritannien, utan på att bygga en egen stat. Självständigheten är slutdestinationen, men utan fast tidsplan eller brådska. Beslutet ligger i det walesiska folkets händer, enligt Iorwerth.

En upplösning av unionen skulle få långtgående konsekvenser, både politiskt och ekonomiskt. Skottland har länge pekat på olje- och gastillgångarna i Nordsjön som en framtida inkomstkälla för en självständig stat. Wales har en bred industribas, men är beroende av brittiska investeringar och statliga stöd. Nordirland skulle i ett enat Irland behöva anpassa sig till euron och EU:s regelverk, samtidigt som den öppna gränsen mot Irland redan är en känslig fråga.

Enligt långfredagsavtalet från 1998 har Nordirlands medborgare rätt att själva välja sin framtida status. En folkomröstning om ett enat Irland kan hållas om det bedöms sannolikt att en majoritet skulle rösta för det. Den möjligheten har funnits sedan avtalet skrevs under, men har aldrig utlösts.

Toppmötet i Cardiff kan därför ses som ett sätt att hålla självständighetsfrågan levande och bygga allianser mellan olika rörelser. Liknande regionala partier har vunnit mark i andra delar av Europa, från Katalonien till Flandern. Men de tre brittiska delarna har olika mål: Skottland vill bli en suverän stat, Wales vill gradvis ta klivet mot självständighet, och Nordirland siktar på en återförening med Irland.

Oavsett utfall är måndagens möte ett tecken på att den brittiska statsbildningen står inför en av sina svåraste prövningar. London kan inte längre ta för givet att Wales, Skottland och Nordirland följer Westminster. Frågan är hur länge unionen kan hållas samman när alla tre regioner har ledare som vill gå skilda vägar.