Hittade tvåhövdad orm – ”siamesisk tvilling”

Utanför Fredrikstad i södra Norge har ett mycket ovanligt naturfynd gjorts. Tor Erik Gravnås var ute på en tur i skogsmarken när han fick syn på en levande orm med två huvuden. Ormen visade sig vara en hasselsnok, en art som normalt är skygg och sällan ger sig tillkänna.

– Jag är van vid att se ormar, men något sådant här har jag aldrig sett förut. Det är konstigt när det dyker upp en orm med två huvuden, säger Gravnås.

Fenomenet kallas bicefali och uppstår när ett befruktat ägg börjar utvecklas till enäggstvillingar, men delningen aldrig fullföljs. Resultatet blir en individ med två huvuden på en gemensam kropp. Hos ormar är fenomenet känt sedan tidigare, men det är ovanligt. De flesta tvåhövdade ormar lever inte länge i det vilda. De två hjärnorna kan agera oberoende av varandra, vilket gör det svårt för ormen att koordinera rörelser, jaga och fly på ett effektivt sätt. Ett sådant djur har därför mycket sämre chanser att överleva än en normal individ.

Att en tvåhövdad hasselsnok påträffas levande utanför Fredrikstad är därför anmärkningsvärt. Fredrikstad ligger i Østfold fylke i sydöstra Norge, en region med omväxlande natur, skog, jordbruk och kustmiljöer. Området hyser flera av landets vanligare viltarter och är känt för att ha goda livsmiljöer för reptiler. Hasselsnoken, även kallad slettsnok på norska, är en av de tre ormarter som finns i Norge. Den är inte giftig och lever framför allt på ödlor och smådäggdjur. Arten trivs i solbelysta och buskrika marker, där den kan jaga och värma sig. Den betraktas som en indikator på variationsrik natur, eftersom den kräver en mosaik av olika livsmiljöer. Arten är skygg och upptäcks ofta bara när den ligger på en uppvärmd stig eller häll.

Upptäckten har väckt engagemang bland naturintresserade, och den har snabbt spridits i lokala medier. Tvåhövdade ormar har dokumenterats i flera länder och gett upphov till rubriker världen över, men i Skandinavien är rapporterna få. De flesta observationer som finns bevarade har gjorts i USA, Asien och södra Europa. En del sådana exemplar har förts till djurparker eller forskningsanläggningar, där de kunnat leva under skyddade förhållanden. I naturen är utsikterna betydligt sämre, vilket gör den norska observationen extra sällsynt.

För forskare är tvåhövdade ormar intressanta ur flera perspektiv. De ger en inblick i embryologi och hur missbildningar uppstår under tidig utveckling. De väcker också frågor om hur nervsystemet fungerar när två hjärnor ska styra samma kropp. Observationer av det här slaget är värdefulla för att konkret visa hur naturens variation kan ta sig uttryck. Samtidigt betonar experter att man ska vara försiktig med att röra eller störa ovanliga djur. Att fotografera och rapportera fyndet är ofta tillräckligt, och det gör att forskningen kan ta del av uppgifterna utan att djuret tar skada.

Allt fler naturfynd rapporteras numera via appar och digitala artdatabaser. Det har lett till en ny form av medborgarforskning där privatpersoner bidrar med uppgifter om var växter och djur finns. Ovanliga observationer, som den tvåhövdade hasselsnoken, kan hamna i vetenskapliga register och ge underlag till framtida studier. Samtidigt är varje fynd unikt och kan inte alltid förklaras fullt ut. Miljöfaktorer, genetik eller slumpen kan ligga bakom missbildningar, och utan en grundlig undersökning går det sällan att fastställa en exakt orsak.

För Tor Erik Gravnås blev mötet med ormen en upplevelse han sent lär glömma. Han är van vid att röra sig ute i naturen, men att stöta på en orm med två huvuden var något helt nytt. Fyndet visar att naturen fortfarande kan erbjuda överraskningar, även i ett land där skog och vatten är ständigt närvarande. Förhoppningsvis kan observationen också bidra till ökat intresse för den ofta bortglömda hasselsnoken, en art som lever ett diskret liv i buskrika marker och sällan hamnar i rampljuset.