Högerstrid kan gynna vänstern i Colombia

Colombia går in i ett avgörande skede av presidentvalet på söndag, men kampanjen har tagit en oväntad vändning. I stället för att rikta kritik mot vänstern som styrt Latinamerikas tredje största ekonomi de senaste fyra åren, har de två främsta högerkandidaterna ägnat sig åt intensiva inbördes strider. Detta har skapat en komplex politisk situation som nu kan gynna den vänsterpolitiske utmanaren.

Den kontroversiella kandidaten Abelardo de la Espriella, som kallar sig själv ”tigern”, har hamnat i blåsväder efter en rad uppmärksammade utspel. Han har framfört misogyna kommentarer om sin rival, senatorn Paloma Valencia, och riktat homofobiska påhopp mot hennes vicekandidat Juan Daniel Oviedo. Espriella har bland annat hånfullt imiterat Oviedo röst, vilket väckt omfattande kritik.

Espriella, som saknar tidigare politisk erfarenhet, försvarar sig genom att hävda att han inte syftade på vicekandidatens sexuella läggning utan enbart driver med hans talsätt. Förklaringen har dock inte mottagits väl. Delar av den moderata högern har skarpt kritiserat hans beteende och menar att han har genomgått en ”bukelisering” – ett begrepp som syftar på att efterlikna den auktoritäre salvadoranske presidenten Nayib Bukeles ledarstil.

Det politiska slagfältet mellan de två högerkandidaterna har skapat ett gynnsamt läge för vänsterns kandidat Iván Cepeda. Enligt aktuella opinionsmätningar förväntas han vinna söndagens första valomgång med cirka 37 procent av rösterna. Politiska analytiker bedömer att om Espriella, som ligger på omkring 27 procent i undersökningarna, går vidare till den andra omgången skulle Cepedas chanser att bli Colombias nästa president öka betydligt. Motståndet mot en ytterhögerkandidat bedöms vara starkare än det allmänna missnöjet med den nuvarande vänsterregeringen.

Paloma Valencia, som enligt mätningarna har cirka 22 procent av väljarna bakom sig, representerar en mer moderat högerprofilering. Om hon når den andra omgången och ställs mot Cepeda kan hon bli landets första kvinnliga president. Valencia uppfattas som mer medgörlig och har potential att locka mittenväljare som är besvikna på den sittande vänsterpresidenten Gustavo Petro, som tillhör samma politiska rörelse som Cepeda.

Valencia har byggt sin politiska karriär som skyddsling till den tidigare presidenten Álvaro Uribe. I takt med att konflikten mellan drogkarteller och staten återigen intensifierats har hon förespråkat att återuppliva Uribes hårdföra säkerhetspolitik, som tidigare framgångsrikt pressade tillbaka gerillarörelsen Farc. Dock skapade hon kontrovers när hon meddelade att Uribe skulle bli hennes försvarsminister om hon vinner valet. Beskedet fick negativ respons, även från hennes egen vicekandidat. Bakgrunden är att Uribe förra året dömdes till tolv års husarrest för mutbrott och bedrägeri, även om domen senare upphävdes i högre instans.

Iván Cepeda representerar den traditionella vänstern i Colombia. Han växte delvis upp i Prag, Havanna och Sofia, där hans far, en av landets mest framträdande kommunistledare, levde i exil. Hans far mördades 1994 av paramilitärer, vilket format Cepedas politiska engagemang. Han har byggt sin karriär som människorättsaktivist och var som senator en av de drivande krafterna bakom fredsavtalet med Farc-gerillan som slöts för tio år sedan.

Cepedas politiska program fokuserar på att fördjupa de sociala reformer och välfärdssatsningar som president Petro initierat. För att stärka sin efterträdares chanser har Petro sedan januari höjt minimilönen med nästan 25 procent och skapat närmare 400 000 statliga arbeten inom utbildning, sjukvård och offentlig förvaltning. Dessa åtgärder syftar till att mobilisera väljare inför det avgörande valet.

En betydande komplikation för Cepeda är dock den internationella dimensionen. Donald Trump har hotat med handelstullar om Cepeda skulle vinna den andra valomgången som är planerad till den 21 juni. Trump har i stället uttryckt preferens för att den politiskt oerfarne ”tigern” Espriella ska bli president i Colombia, ett land med 54 miljoner invånare och betydande ekonomisk vikt i regionen.

Valutgången i Colombia kommer att få konsekvenser långt utanför landets gränser. Som Latinamerikas tredje största ekonomi spelar landet en central roll i regionens politiska och ekonomiska utveckling. Resultatet kan påverka allt från handelspolitik till hanteringen av narkotikahandeln och migrationsfrågor som berör hela kontinenten.