Ingmar Nevéus: Omritade kartor är inte största hotet mot valen i USA

Den amerikanska valkartan ritas om när Högsta domstolen godkänner Kaliforniens plan

Högsta domstolen i USA har godkänt Kaliforniens nya valkarta, vilket sannolikt kommer att omvandla fem republikanska mandat till demokratiska i det stundande kongressvalet i november. Beslutet var väntat, då domstolen redan i december gav grönt ljus för en liknande omritning i Texas – initierad på Donald Trumps uppmaning – som ger republikanerna fem extra mandat i den delstaten.

Kaliforniens åtgärd, som godkändes i en folkomröstning med bred marginal, beskrivs som en uttrycklig hämndaktion mot Texas och Trump. Omritningen av valdistrikt, så kallad ”gerrymandering”, har länge varit ett omdiskuterat fenomen i amerikansk politik.

Domstolens resonemang bygger på principen att det är olagligt att ändra valdistrikt om syftet är att diskriminera väljare från vissa etniska grupper, men att det är tillåtet att göra det för att gynna det egna partiet. Detta skapar en situation där politiska manipulationer av valkretsar betraktas som acceptabla så länge de inte har en uttalad etnisk dimension.

För Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, som allt tydligare framträder som en ledande motståndare till Trump, var domstolsbeslutet en välkommen seger. ”Donald Trump sade att han var ’berättigad’ till fem extra mandat i Texas. Han startade det här kriget, och han förlorade. Han kommer att förlora igen i november,” uttalade Newsom på onsdagskvällen.

Läget i den pågående ”kartstriden” är därmed 5-5 mellan de politiska blocken, även om flera andra delstaters nya valkartor fortfarande är föremål för rättsliga prövningar. Men utöver omdragningen av valkretsar finns andra orosmoln inför det viktiga mellanårsvalet, och flera av dem är kopplade till Trump.

I början av veckan gjorde den tidigare presidenten ett kontroversiellt uttalande i en konservativ podcast där han föreslog att valen i USA bör ”nationaliseras”. Detta står i stark kontrast till den grundläggande principen i USA:s konstitution att val administreras av delstaterna, inte av den federala regeringen.

Trumps förslag om nationalisering handlar i praktiken om att låta det republikanska partiet ta kontroll över valprocessen. ”Republikanerna borde säga: ’Vi vill ta över’. Vi borde ta över röstningen på minst 15 ställen,” sade han uttryckligen i podcasten.

Med ”ställen” syftade Trump på demokratiskt styrda delstater. Han har länge hävdat att olagliga invandrare tillåts rösta i stater som Kalifornien, Illinois och New York, trots att omfattande undersökningar visat att sådana fall är extremt sällsynta och inte påverkar valresultaten.

Oron för valintegriteten förstärktes ytterligare under veckan då FBI genomförde en razzia i Fulton County, Georgia – ett distrikt där majoriteten röstade för Joe Biden i presidentvalet 2020. De federala agenterna beslagtog stora mängder valsedlar och annat valmaterial.

Särskilt anmärkningsvärt var att Trump själv vid ett tillfälle talade med FBI-agenterna på plats via en mobiltelefon i högtalarläge, enligt vittnesuppgifter som New York Times tagit del av. Han ska ha berömt deras arbete, något som många bedömare tolkat som ett försök att påverka den federala polisens arbete.

Händelsen i Georgia betraktas av många politiska analytiker som ett hot mot delstaternas självständighet inför det kommande mellanårsvalet – ett val där demokraterna för närvarande ser ut att ha ett övertag i opinionsundersökningarna.

Trumps agerande signalerar att han endast accepterar valresultat som gynnar hans eget parti, vilket väcker allvarliga frågor om demokratins framtid i USA. Samtidigt fortsätter delstaterna att omforma sina valdistrikt för att maximera sina partiers representation, en praxis som pågått i över 200 år i amerikansk politik men som nu tycks ha nått nya nivåer av polarisering.