Karin Eriksson: Nu öser Trump kärlek över Danmark och Grönland

Donald Trump har fått en diplomatisk framgång. På tisdagen skrev den amerikanske presidenten tillsammans med Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen under ett avtal om Grönland i FN-högkvarteret i New York. Enligt Danmarks Radio spelades Foreigners gamla hitlåt ”I wanna know what love is” i mötesrummet inför signeringen – en scen som fångade stämningen bättre än många officiella uttalanden.

Trumps retorik har tidigare varit hård mot både Danmark och Europa. I New York lät han dock som i en reklamfilm för Köpenhamn. Han talade varmt om samarbetet och om ”Danmarks och Grönlands underbara folk”, och efter undertecknandet väntade kindpussar och klappar på axeln.

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen beskrev uppgörelsen som ”win-win-win”, en vinst för alla inblandade. Avtalet ger USA rätt att bygga nya militärbaser på Grönland. Länderna ska också gemensamt motarbeta att främmande makter får inflytande över Arktis. Samtidigt slås fast att det danska kungarikets suveränitet och det grönländska folkets självbestämmande respekteras. Avtalet ska enligt parterna fortsätta att gälla även om Grönland blir en självständig stat.

Att det över huvud taget blev ett avtal är resultatet av ett ansträngt diplomatiskt spel. I vintras gick Mette Frederiksen ut hårt och slog fast att ”allt upphör” om ett Natoland attackerar ett annat. Hon byggde allianser med nordiska och europeiska ledare, och länder som Tyskland, Frankrike och Sverige skickade militär personal till ön. Danska soldater förberedde sig enligt uppgifter på det värsta: de packade ned sprängämnen och påsar från danska blodbanker i händelse av ett amerikanskt anfall.

Krisen avvärjdes genom en kombination av militär mobilisering och lågmäld diplomati. Natos generalsekreterare Mark Rutte fick den otacksamma rollen att hålla Trump nöjd under den mest akuta fasen. Därefter följde utdragna förhandlingar mellan Danmark, Grönland och USA. Under de sista dagarna har parterna hanterat den amerikanske presidenten mycket varsamt. Trump fick själv presentera nyheten om avtalet på sin plattform Truth Social och har kunnat framställa uppgörelsen som en seger – trots att hans ambition att införliva Grönland i USA inte nådde fram.

Grönlands strategiska betydelse kan knappast överskattas. Ön ligger i skärningspunkten mellan Nato, Ryssland och de framväxande handelsrutterna i Arktis i takt med att isen smälter. Den tros också innehålla stora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska råvaror, något som ytterligare skärpt stormakternas intresse. För USA handlar avtalet därför inte bara om symbolik, utan om säkerhetspolitisk närvaro i en region som blir allt viktigare för både försvar och ekonomi.

Trots firandet finns flera frågetecken. I sitt tal i FN hävdade Trump att USA har rätt att skriftligen godkänna stora investeringar på Grönland. Enligt tidningen Politiken säger dock avtalet att det är Danmark och Grönland som har ansvaret för att blockera projekt som kan utgöra säkerhetspolitiska hot – med en skyldighet att konsultera amerikanska myndigheter. Tolkningarna kan alltså krocka när avtalet väl ska tillämpas.

På Grönland finns också en oro över vad den ökade amerikanska närvaron innebär. Bybor vid den gamla flygbasen Narsarsuaq fruktar att de kan tvingas flytta. För många grönländare är avtalet en påminnelse om att ön återigen står i centrum för en stormaktsintresse – denna gång med USA.

Just nu är det dock firande. Trump behövde en diplomatisk framgång efter att ha fastnat i en kostsam konflikt med Iran och samtidigt tappat stöd på hemmaplan. Frederiksen och Nielsen öppnade famnen. I slutändan handlade avtalet om tajming – och om att ge Trump en kram han kunde acceptera.