Marianne Björklund: Jättelik valskandal kan bli ny käftsmäll för Modi

Indiens valkommission är i blåsväder. Över 130 miljoner namn har strukits ur landets röstlängder, och oppositionen kräver nu att kommissionens ordförande Gyanesh Kumar avgår. Myndigheten, som har till uppgift att garantera fria och rättvisa val, anklagas för att ha agerat partiskt. Protesterna växer samtidigt som landets högsta domstol har begärt svar från såväl valkommissionen som regeringen.

Revisionen inleddes förra året och syftar i grunden till att rensa röstlängderna från avlidna och utvandrade personer. I världens folkrikaste land, med 1,4 miljarder invånare, är en sådan översyn nödvändig. Indien har 28 delstater och 543 valkretsar. Vid parlamentsvalet 2024 var 969 miljoner människor röstberättigade, fler än i något annat land. Valen genomförs i flera omgångar under veckor, och valsedlar måste transporteras till allt från avlägsna Himalayabyar till glest befolkade områden. Att hålla röstlängderna uppdaterade är med andra ord ett enormt arbete.

Men det är inte själva revisionen som väcker ilska. Det är sättet den genomförs på. De 130 miljoner strukna namnen motsvarar ungefär var sjunde röstberättigad. Tiotals miljoner av dem uppger att de är i livet och indiska medborgare. Många har försökt överklaga, men har mött ett system som är svårt att navigera. I praktiken innebär det att väljare kan förlora sin röst utan att få en rättvis chans att komma tillbaka.

Misstankarna om partipolitik bakom strykningarna har förstärkts av en granskning i tidningen Indian Express. Enligt tidningen har Kumar vid fler än tio tillfällen kört över de två andra ledamöterna i valkommissionen, trots att beslut ska fattas med majoritet. Kumar utsågs till ordförande efter att regeringen under Narendra Modi hade infört en lag som ger regeringen rätt att utnämna ledamöterna. Kritiker menar att det har urholkat myndighetens oberoende. Traditionellt har kommissionen setts som en garant för valens trovärdighet, men förtroendet har successivt försvagats.

Särskilt allvarligt är läget för muslimska väljare, en grupp som traditionellt i lägre utsträckning röstar på Modi och hans parti, hindu nationalistiska BJP. Inför delstatsvalet i Västbengalen i våras ströks miljontals väljare ur röstlängderna. Många överklagade till domstol och fick rätt, men återregistrerades aldrig. Enligt kritiker kan detta ha bidragit till BJP:s seger i delstaten – den första på årtionden. Västbengalen har länge varit en viktig måldelstat för partiet, men BJP har haft svårt att få fäste där.

Oppositionen, ledd av Rahul Gandhi, marscherade på tisdagen från parlamentet till valkommissionen för att kräva Kumars avgång. Säkerhetspådraget var stort och flera parlamentsledamöter frihetsberövades. Även gräsrotsrörelsen Kackerlackorna har anslutit sig till kraven. Den relativt nya rörelsen blev känd när den genom protester fick Indiens utbildningsminister att avgå efter en skandal med läckta provresultat. Kackerlackorna består till stor del av unga människor, ofta från grupper som brukar rösta på BJP. De är frustrerade över en svag arbetsmarknad och vad de ser som korruption i toppen. Rörelsen har blivit en symbol för ungas politiska frustration och beskrivs som ett av de största hoten mot Modi sedan han kom till makten 2014.

Kumar har hittills inte kommenterat kritiken. BJP:s talespersoner har i stället hänvisat till ”infiltratörer”, en formulering som ofta används för att peka ut utländska – outtalat muslimska – krafter. Protesterna väntas fortsätta. På lördag planerar Kackerlackorna nya demonstrationer i Delhi. Indiens högsta domstol har samtidigt begärt att valkommissionen och regeringen förklarar hur översynen av röstlängderna har gått till.

För kritikerna handlar striden i förlängningen om att rädda världens största demokrati, en benämning som Indien länge använt om sig själv. Om valkommissionen inte förmår agera oberoende riskerar också de kommande valens legitimitet att ifrågasättas. Frågan är nu hur länge myndigheten kan behålla förtroendet.