Münchens säkerhetskonferens – där världshistorien skrivs om

Det årliga säkerhetsmötet i München har under flera decennier varit den globala utrikes- och säkerhetspolitiska elitens viktigaste samlingspunkt för diskussioner om krig och fred. En betydande del av samtalen sker bakom stängda dörrar, utan insyn för press och allmänhet, men flera gånger har mötet blivit skådeplatsen för världshistoriska ögonblick som förändrat den geopolitiska spelplanen.

När konferensen nu inleds på fredag kan vad som helst hända. Historien har visat att många av de mest avgörande vändpunkterna i modern tid först blev synliga just här.

Ett dramatiskt exempel på detta var mötet i februari 2003. USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld försökte då övertala Europa att ansluta sig till George W. Bushs planerade krig mot Irak. Den tyske utrikesministern Joschka Fischer lyssnade skeptiskt och uttalade sex ord som skulle visa sig vara profetiska: ”Excuse me, I am not convinced” (ursäkta mig, jag är inte övertygad).

Bush-administrationen ignorerade invändningarna och inledde kriget mot Irak följande månad. Fischers ord markerade början på en djup transatlantisk spricka. Den tyska och franska regeringens skepsis visade sig vara välgrundad – USA:s påståenden om att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen och kopplingar till al-Qaida var fabricerade.

År 2007 inträffade ytterligare ett avgörande ögonblick när Rysslands president Vladimir Putin för första och enda gången besökte säkerhetskonferensen. I sitt numera historiska tal gick Putin till kraftigt angrepp mot USA:s globala dominans. Han anklagade västvärlden för dubbelmoral, för brott mot internationell rätt och för att bedriva aggressiva krig, med Irak som exempel.

Putin betonade farorna med den ”enpoliga” världsordning som uppstått efter Sovjetunionens kollaps och beskrev Natos östutvidgning som en direkt provokation: ”Mot vem är denna expansion riktad? Vad hände med de försäkringar som våra västliga partners gjorde efter upplösningen av Warszawapakten?”

Många åhörare, som fortfarande präglades av avspänningen efter kalla krigets slut, blev bestörta över Putins stridslystna ton. Det stod dock snart klart att talet representerade ett epokskifte och en föraning om Rysslands kommande aggression. Putin hade markerat att den europeiska säkerhetsordningen var ett hinder för hans ambitioner att återupprätta Ryssland som stormakt.

Wolfgang Ischinger, ordförande för säkerhetskonferensen, konstaterade senare: ”Jag ser Putins tal som slutet på en era och början på en annan, som ännu inte har avslutats, och den består av rysk konfrontation med väst.”

Bara ett år senare, i augusti 2008, invaderade Ryssland Georgien och ockuperade regionerna Sydossetien och Abchazien. Det följdes 2014 av annekteringen av Krim och slutligen 2022 med den fullskaliga invasionen av Ukraina – en direkt fortsättning på den strategi Putin skisserade i München 15 år tidigare.

Vid 2024 års konferens var Putin – nu efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen i Haag för krigsbrott i Ukraina – inte välkommen. Trots detta blev han ändå en huvudperson när nyheten om Aleksej Navalnyjs död i sibiriskt fängelse slog ned som en bomb under konferensens första dag. Navalnyjs hustru Julia gick upp på scenen och pekade direkt ut Putin som ansvarig för sin makes död.

Även 2025 inleddes konferensen med en chock när USA:s nye vicepresident höll ett tal som öppnade en djup klyfta mellan USA och Europa. Donald Trump hade återvänt till Vita huset och redan haft ett 90 minuter långt samtal med Putin där de kommit överens om att förhandla om Ukrainas öde utan Ukrainas medverkan. USA:s nya försvarsminister hade dessutom meddelat att Ukraina kunde glömma både Natomedlemskap och återfående av ockuperade territorier – exakt de krav Putin ställt för att avsluta kriget.

Den amerikanske vicepresidenten överraskade konferensen ytterligare genom att hävda att det största hotet mot Europa inte kom från Ryssland eller Kina, utan inifrån Europa självt, ”genom att Europa backar från sina mest fundamentala värderingar”. Han kritiserade även arrangörerna för att ha uteslutit representanter från det högerradikala partiet Alternativ för Tyskland (AfD), vilket efter amerikanska påtryckningar resulterade i att arrangörerna backade och tillät tre AfD-företrädare att delta.

Nu väntar omvärlden med spänning på vad som blir årets överraskning när Münchens säkerhetskonferens 2026 inleds. Med över 1 000 deltagare från 115 länder, inklusive närmare 60 stats- och regeringschefer, samlas den globala säkerhetspolitiska eliten för att diskutera Europas säkerhet, framtiden för de transatlantiska relationerna och den globala ordningens utmaningar i en allt mer polariserad värld. Historien visar att det som sägs i München ofta formar morgondagens geopolitiska landskap.