Nathan Shachar: Irankriget slår Trumps fredsvision för Gaza i spillror

I skuggan av Irankriget: Trumps Gaza-vision i kris

När Donald Trump tillträdde i januari förra året stod Gazaremsan i centrum för världens uppmärksamhet – med all rätt. I en storm av bisarra utspel förbryllade Trump både vänner, fiender och världspress. Gaza skulle omvandlas till en badort. Det skulle bli en del av USA. Dess invånare skulle förflyttas till Egypten, Jordanien och södra Afrika.

Trump tvingades överge alla dessa vilda idéer. Men senare under 2025 överraskade han med en av sina få verkliga insatser för freden i just Gaza. Han lyckades tvinga Israel och Hamas till ett eldupphör och en utväxling av gisslan mot fångar.

Trumps plan för fortsättningen var också förvånansvärt realistisk: Internationella styrkor skulle upprätthålla ordningen medan området återuppbyggdes med finansiering från gulfstaterna. Istället för att tvingas bort skulle invånarna stanna kvar. Hamas skulle avväpnas och det palestinska självstyrets parti Fatah skulle, efter tjugo års frånvaro, åter ta över kontrollen i Gaza.

Men Irankriget har nu vänt upp och ned på dessa planer, kanske tillfälligt eller för gott. De kungahus i olje- och gasexporterande stater som skulle ha finansierat Gazas återuppbyggnad har drabbats av en ekonomisk chock utan motstycke. Räkningen för Irans förstörelse är enorm. Qatar har förlorat tjugo miljarder dollar enbart i uteblivna gasintäkter. Övriga energiexportörer som Kuwait, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien har drabbats av nästan lika stora förluster – och kriget är ännu inte avslutat.

Det är dock inte bara shejkdömenas statskassor som har påverkats. Deras självförtroende har fått en allvarlig knäck. Donald Trump, som länge varit fossila bränslens främste förespråkare och som förväntades skydda dem mot Iran, har över en natt störtat dem i djup osäkerhet. Hela deras ekonomiska modell, som bygger på fri sjöfart och öppna marknader under amerikanskt beskydd, står nu på spel. Krisen kommer att få långsiktiga konsekvenser för dessa länder, särskilt när omvärlden nu skyndar sig att ersätta gas och olja med alternativa energikällor.

I detta läge är det naturligt att gulfstaterna omvärderar Trumps Gaza-projekt. Finansieringen till Gaza var delvis ett sätt att hålla Trump på gott humör och ge honom möjlighet att profilera sig som fredens man. Men Trump inledde kriget mot Iran utan att konsultera dem och utsatte dem för iranska missilattacker, flyende turister och kraftigt minskade investeringar.

I fredags meddelade USA att CMCC, samordningscentret för Gazahjälpen, flyttar sin verksamhet från den israeliska staden Kiryat Gat till Gazaremsan och byter namn till International Gaza Support Centre. När CMCC etablerades i november var tanken att experter och officerare från hela världen skulle utarbeta planerna för Gazas framtid. Men utan en säkrad budget och med Trumps uppmärksamhet riktad åt annat håll har de flesta länder som lovat bidra med styrkor till Gaza dragit sig ur, senast Azerbajdzjan och Indonesien.

Under tiden stärker Hamas sin kontroll i Gaza, skyddade av vapenvilan. Detta är pinsamt för Israels regering, som lovat ”total seger” över rörelsen som startade kriget med terrorattacken den 7 oktober 2023. Men Benjamin Netanyahus regering är inte alltför bekymrad över utvecklingen. Att Trumps vision för Gaza går i stå innebär att det palestinska självstyret kan glömma sina planer på att ta över Gaza efter Hamas. För israeliska ultranationalister utgör självstyret – som erkänner Israel och eftersträvar fredsförhandlingar – ett betydligt större hot än Hamas.

Konsekvenserna av denna utveckling sträcker sig långt bortom Gaza. Medan den humanitära krisen i området fortsätter, visar det internationella samfundets misslyckande att uppfylla sina löften hur snabbt geopolitiska prioriteringar kan skifta. För Gazas civilbefolkning, som redan utstått ofattbart lidande, innebär det ytterligare osäkerhet i en region där stormaktsintressen ofta överskuggar humanitära behov.