Pål Jonson: Sverige redo bidra till Natonärvaro i Arktis

I Natos försvarsministermöte i Bryssel presenterades på onsdagen en ny militär samordningsoperation för Arktis kallad Arctic Sentry. Operationen innebär dock inte någon omedelbar ökning av militär närvaro i regionen, utan fokuserar inledningsvis på samordning av befintliga aktiviteter.

Natos generalsekreterare Mark Rutte förklarade att initiativet primärt handlar om att koordinera militära övningar som redan genomförs regelbundet av olika medlemsländer. Exempel på sådana övningar är norska Cold Response, där flera Natoländer deltar, samt Danmarks Arctic Endurance som genomförs på Grönland.

”Vi kommer att föra in allt vi gör i Nato under ett befäl,” sade Rutte under presskonferensen i Bryssel.

Enligt generalsekreteraren kommer denna samordning att stärka alliansens slagkraft i den arktiska regionen samt fördjupa den gemensamma kunskapen om området. Initiativet omfattar även en koordinering av medlemsländernas övervakning av Arktis.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson betonade att Arctic Sentry kommer att ge alliansen en förbättrad gemensam lägesbild över regionen. Han påpekade att Sverige, som ett av sju arktiska länder inom Nato, har särskilda förutsättningar att bidra till operationen.

”Vi har förmågor att kunna bidra med,” förklarade Jonson, men ville inte specificera exakt vilken roll Sverige kan komma att spela i samarbetet. Han hänvisade istället till det pågående arbetet inom Nato för att identifiera behoven.

Sverige har redan tagit på sig betydande roller inom alliansen, bland annat genom huvudansvaret för framskjutna landstyrkor i norra Finland och genom luftpatrullering för Nato över Island. Dessa uppdrag positionerar Sverige som en viktig aktör i den nordiska säkerhetsarkitekturen.

Arctic Sentry följer samma koncept som Nato använder i andra strategiska områden. Liknande operationer finns redan etablerade i Östersjöregionen under namnet Baltic Sentry och längs östra Europas gräns mot Ryssland, där Eastern Sentry är aktiv.

Bakgrunden till lanseringen av Arctic Sentry är de omfattande geopolitiska förändringarna i Arktis. Klimatförändringarna leder till smältande isar som öppnar nya farleder och ekonomiska möjligheter i regionen. Detta har väckt ökat intresse från flera stormakter.

”Vi har sett över tid att Ryssland återtagit många av sina militära infrastrukturdelar i det arktiska området och vi ser att Kina har verksamhet där, framför allt med olika typer av forskningsfartyg,” förklarade försvarsminister Jonson.

Den ryska militära uppbyggnaden i Arktis har pågått under flera år, med återaktivering av tidigare nedlagda baser och utveckling av nya vapensystem anpassade för arktiska förhållanden. Parallellt har Kina visat ett växande intresse för regionen, inte minst genom sin självutnämnda status som ”nära-arktisk stat” och investeringar i forskningsprojekt.

Natos ökade engagemang i Arktis kan även tolkas som en signal till USA:s tillträdande president Donald Trump. Trump har tidigare kritiserat Danmark för att inte ta Grönlands försvar på tillräckligt stort allvar och har till och med framfört idéer om amerikanskt övertagande av Grönland – utspel som ledde till diplomatiska spänningar mellan USA och Danmark.

För Sverige innebär den nya Nato-operationen ytterligare en dimension av det fördjupade försvarssamarbetet som följt av medlemskapet i alliansen. Som arktisk nation med lång erfarenhet av militära operationer i kallt klimat förväntas Sverige kunna bidra med värdefull expertis till Arctic Sentry.