Kilometerlånga köer har bildats vid Kertjbron som förbinder den annekterade Krimhalvön med Ryssland. För två dagar sedan sträckte sig bilkön 15 kilometer, motsvarande omkring 2 450 fordon, enligt oberoende Astras Telegramkanal. Journalister som körde i motsatt riktning konstaterade att trafiken bara gick åt ett håll – från Krim mot ryska fastlandet.

Satellitbilder bekräftar de omfattande trafikköerna vid bron, och den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW), som dagligen analyserar krigsutvecklingen, beskriver situationen som en ”exodus” från Krimhalvön. Att fordonen måste genomgå noggranna säkerhetskontroller innan de får passera bron – på grund av rysk rädsla för sabotage – bidrar till att köerna blir ännu längre. Bron stängdes dessutom i sex timmar mellan den 25 och 26 juni efter ukrainska nattliga anfall, och stängs regelbundet vid flyglarm.

Läget på Krimhalvön har försämrats kraftigt de senaste veckorna. I fredags utfärdade ockupationsstyret i huvudstaden Sevastopol undantagstillstånd för att kunna sätta in ekonomiska åtgärder. Syftet är bland annat att påskynda reparationer av elnätet och ge ekonomiskt stöd till boende vars hushållsapparater förstörts av strömspikar. Sevastopol var helt utan elektricitet för några dagar sedan, och därefter har strömmen ransonerats för att undvika överbelastning av nätet.

Bristen på drivmedel har nått kritiska nivåer. Civilbefolkningen har förbjudits att tanka bensin, och enligt den rysk-tillsatte guvernören Michail Razvozjajev reserveras det begränsade bränsle som finns för räddningstjänst och allmänna transporter. Privatpersoner kommer först att få köpa bensin genom qr-koder när tillräckliga lager återställts.

De ukrainska attackerna har även skapat allvarliga problem med vattenförsörjningen, eftersom pumpstationer slagits ut vid elavbrotten. Det råder dessutom brist på andra förnödenheter som tidigare transporterats landvägen in till Krim, och butikshyllorna står tomma. Situationen blir allt mer påtaglig för halvöns invånare.

Ryska sociala medier översvämmas nu av inlägg från Krimbor som beskriver sina umbäranden och hur de lämnar halvön. I mitten av juni rapporterade hotell och researrangörer om 80–90 procent avbokningar av planerade semestervistelser. En betydande andel av de ryska turisterna tar normalt bil till Krim, vilket nu omöjliggörs av bränslebristen. Juli och augusti är traditionellt semestermånader, men få vågar åka till ett område med undantagstillstånd.

Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan, menar att utvecklingen är något man inte sett komma. Ukraina har systematiskt lyckats isolera halvön genom att med medeldistansvapen bomba färjor, broar, lastbilstransporter, flygbasen på Krim, militäranläggningar och energiförsörjningen.

”Det påverkar möjligheterna att transportera och hämta råvaror, ingen vågar köra landkorridoren från Mariupol till Krim. Allt ska gå på Kertjbron, där Ukraina lämnat ett körfält öppet,” säger Johan Huovinen. Han menar att detta är en flyktväg som lämnats öppen avsiktligt av ukrainarna.

Beslutet om undantagstillstånd har satt extra fokus på det osäkra läget och fått ryssarna att inse allvaret i situationen – att det kanske är dags att lämna halvön. Enligt Huovinen kommer de flesta fast boende som lämnar Krim troligen till släktingar på fastlandet för en kortare vistelse.

Den ryska ledningen kommer att göra allt för att förhindra att bilden av ett osäkert Krim med flyende ryssar sprider sig. För president Vladimir Putin själv, som hyllades som hjälte när semesterparadiset Krim tvångsannekterades 2014, är detta en potentiell politisk katastrof.

”Det går inte ens att tänka att man skulle förlora Krim. En första åtgärd kan bli att man helt enkelt stänger bron så att folk inte får lämna,” säger Johan Huovinen. Sedan gäller det för Ryssland att stabilisera läget på halvön.

Huovinen pekar på att Ryssland måste få ordning på luftförsvaret över Krim, som Ukraina verkligen slagit ut långsiktigt. Militäranläggningarna har lämnats utan skydd, eftersom Ryssland fokuserat på att skydda oljeinfrastrukturen på fastlandet. Det kan betyda att man samtidigt som befolkningen hålls kvar på Krim flyger in förnödenheter till dem.

Den pågående situationen är en del av den 40-dagars ”övertalningskampanj” med storskaliga anfall av medel- och långdistansvapen som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj nyligen utlyste. Enligt Zelenskyj syftar kampanjen till att vända opinionen i Ryssland och tvinga fram ett avslut på kriget, genom att låta den ryska befolkningen drabbas av bland annat bränslebrist och inställda flygresor.

Johan Huovinen pekar också på flera upproriska inlägg från lägre rankade ryska militärer på sociala medier, som fått stor spridning. En del framträder maskerade. De påminner om den förre Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins rabiata utfall mot militärledningen, något som senare följdes av ett kortvarigt myteri mot Putin.

”Jag får en liknande känsla, de gapar och skriker om att läget är dåligt, att det måste bli ett slut på bestraffningar och att de måste respekteras. Prigozjins uppror var på sommaren, så det kanske bara är att folk blir koleriska när de är varma,” kommenterar Huovinen.

Situationen på Krim visar hur Ukrainas långsiktiga strategi att isolera halvön börjar få konkreta effekter på både civilbefolkningen och den militära infrastrukturen. Frågan är hur länge Ryssland kan upprätthålla kontrollen över ett område som blir allt svårare att förse med grundläggande förnödenheter.