Nederländska underrättelse- och säkerhetstjänsten AIVD varnar för att moderna bilars smarta funktioner kan utnyttjas av fientliga stater för spionage. I en ny rapport, som The Guardian tagit del av, konstaterar tjänsten att det är tekniskt möjligt att på distans aktivera mikrofoner och kameror i vissa bilar. Även gps-utrustning och andra inbyggda sensorer kan användas för att kartlägga passagerarnas rörelsemönster och i vissa fall avlyssna samtal.
Varningen riktar sig i första hand till högt uppsatta personer inom politiken och näringslivet. Enligt AIVD är dessa grupper särskilt utsatta, eftersom de ofta hanterar information som kan vara av intresse för utländska underrättelsetjänster. Rapporten understryker att risken inte enbart är teoretisk. De digitala systemen i bilen samlar in data när fordonet ansluts till internet, eller när en mobiltelefon kopplas upp via Bluetooth eller wifi. Samtal, kontaktuppgifter och uppgifter om resor är exempel på sådant som kan fångas upp.
”Å ena sidan erbjuder detta praktiska fördelar, men å andra sidan samlar systemen in en stor mängd data om passagerare, fordonet och om föremål och personer i närheten. Olika parter, inklusive statliga aktörer, kan få tillgång till dessa uppgifter”, står det i rapporten.
Rapporten kommer inte från ingenstans. Förra året varnade brittiska försvarsföretag med regeringsuppdrag sin personal för att ansluta eller parkoppla sina telefoner till kinesisktillverkade elbilar. Bakgrunden var en oro för att känslig information skulle kunna överföras till kinesiska myndigheter. Enligt uppgifter till bland annat The Telegraph ska Storbritanniens försvarsdepartement i år ha förbjudit bilar med delar från Kina att vistas på militära anläggningar. Det gäller bland annat högkvarteret för landets maritima specialstyrkor i Dorset och flygbasen RAF Wyton i Cambridge.
Kinesiskt ägda bilmärken har fått en allt starkare ställning i Storbritannien och står i dag för omkring 15 procent av alla nyregistrerade bilar. Vanligast är MG, som ägs av den kinesiska fordonskoncernen SAIC, elbilstillverkaren BYD samt Jaecoo, som ingår i Chery-koncernen. Märkena har vuxit snabbt genom att kombinera konkurrenskraftiga priser med avancerad teknik. Men just den tekniken gör dem samtidigt intressanta ur underrättelsesynpunkt.
Frågan om bilar som säkerhetsrisk är dock inte begränsad till Kina. Moderna fordon från många tillverkare är i praktiken rullande datorer, uppkopplade mot internet och utrustade med kameror, mikrofoner, sensorer och gps. Datainsamlingen sker kontinuerligt och ofta utan att föraren reflekterar över den. Det har väckt integritetsfrågor i hela västvärlden. I EU pågår ett arbete med att skärpa kraven på cybersäkerhet och dataskydd för bilar, och flera länder har börjat se över hur uppkopplade fordon ska hanteras inom myndigheter och försvar.
Säkerhetsriskerna har också blivit en handels- och industrifråga. EU har infört extra tullar på kinesiska elbilar med motiveringen att de gynnas av statligt stöd, och flera västländer har infört restriktioner för uppkopplade fordon i känsliga verksamheter. För kinesiska tillverkare är Europa en nyckelmarknad, och datasäkerhet kan bli en avgörande fråga för hur snabbt de kan fortsätta växa.
AIVD-rapporten sätter ljus på en utveckling som pågått under lång tid: bilar är inte längre bara transportmedel. De är en del av det uppkopplade samhället och en potentiell ingång för den som vill komma åt hemligheter. För personer i känsliga positioner handlar det inte längre bara om att undvika att bli avlyssnad i telefonen, utan också om att förstå vad som händer i bilen. Rapporten ger inga enkla svar på hur problemet ska lösas, men den gör klart att riskerna måste tas på allvar.
