Schröders firande av Putin i Moskva väcker tysk ilska

Gerhard Schröder har återigen ställt sig sida vid sida med Vladimir Putin. Den tidigare tyske förbundskanslern deltog nyligen i firandet av Putins 74-årsdag i Moskva, och Kreml var snabba med att publicera en bild på de båda männen framför en kamin. På bilden håller de varandras händer, båda avspänt klädda utan slips. Enligt Kremls Telegramkanal bjöd Putin hem sin gamle vän sedan han fått veta att Schröder befann sig i staden.

Det formella skälet till resan var ett annat. Schröder hade rest till Moskva för att besöka varuhuskedjan Globus – den ryska avknoppningen av den tyska kedjan som blev kvar i Ryssland efter det fullskaliga invasionskriget mot Ukraina 2022. Nyligen utsågs han till medlem i kedjans förvaltningsråd. Globus, som grundades i Tyskland på 1800-talet, valde att behålla sin ryska verksamhet medan många andra västerländska företag lämnade landet. Beslutet har varit kontroversiellt, och Schröders engagemang i kedjan har setts som ytterligare ett tecken på hans nära band till Moskva.

Besöket har väckt skarp kritik i Berlin. Den gröna politikern Katrin Göring-Eckardt skriver på X att det är ”en skam för Tyskland, ett svek mot Europa och en björntjänst för freden”. Den liberala europaparlamentarikern Marie-Agnes Strack-Zimmermann, som leder Europaparlamentets underutskott för säkerhet och försvar, är inne på samma linje. Hon påminner om att Schröder i fjol vägrade att närvara vid en parlamentarisk utfrågning om misstänkta oegentligheter kring bygget av gasledningen Nord Stream.

Då angav Schröder hälsoskäl, bland annat utmattningssyndrom. Nu, skriver Strack-Zimmermann på X, är han tydligen frisk nog att gå på födelsedagsfest hos ”krigsförbrytaren Putin”. Hon har också delat en film från Globus varuhus i Moskva, där den före detta kanslern vallas runt av leende medarbetare.

Schröder var Tysklands förbundskansler mellan 1998 och 2005 och har efter sin tid vid makten byggt en omfattande karriär inom den ryska energisektorn. Han har suttit i styrelsen för Nord Stream AG, bolaget bakom gasledningen genom Östersjön, och varit styrelseordförande i det ryska oljebolaget Rosneft. Vänskapen med Putin har han upprätthållit även efter det ryska anfallskriget mot Ukraina, vilket kostat honom både förtroende och privilegier. Han har bland annat fråntagits sitt kontor i den tyska förbundsdagen, något som annars är standard för tidigare kansler. Även hans eget parti, Socialdemokraterna, inledde ett uteslutningsförfarande mot honom, som dock lades ner.

För den tyska regeringen är skandalen en pinsam påminnelse om hur länge Tysklands relationer med Ryssland förblev intima – också efter annekteringen av Krim 2014. Tyskland vägrade i det längsta att minska sitt beroende av rysk fossilgas. Före kriget kom ungefär hälften av landets gasimport från Ryssland, och den kontroversiella ledningen Nord Stream 2 byggdes färdig men togs aldrig i drift. Många analytiker menar att den tyska hållningen bidrog till Putins uppfattning att västvärlden var splittrad och lätt att dupera.

I februari 2022 utlyste förbundskansler Olaf Scholz en ”Zeitenwende” – en historisk vändpunkt som innebar stora satsningar på försvaret och en uttalad ambition att göra Tyskland oberoende av rysk energi. Men varje gång Schröder syns tillsammans med Putin undergrävs den politiken, konstaterar bedömare. Den tyska regeringen har inga juridiska verktyg för att hindra en före detta kansler från att resa till Moskva, men det politiska priset är kännbart.

För Kreml innebär Schröders besök en propagandaseger. Inrikespolitiskt kan regimen visa att Ryssland inte är isolerat, trots västvärldens sanktioner. Utrikespolitiskt kan den peka på att en av västvärldens mest kända socialdemokrater fortfarande är beredd att uppvakta Putin. Att det handlar om en tidigare tysk förbundskansler ger signalen extra tyngd, med tanke på Tysklands roll som Europas största ekonomi och Natoland.

För Schröders egen del tycks varken kritiken eller de personliga konsekvenserna ha avskräckt honom. Han fortsätter att odla kontakterna med Moskva i en tid då Tyskland och EU annars försöker isolera Ryssland diplomatiskt och ekonomiskt. Frågan är hur länge ett sådant agerande kan tolereras av det tyska politiska etablissemanget – och vad det gör med bilden av Tyskland bland landets allierade.