Trump portar flera medier från Vita huset: ”Lögner”

Donald Trump har med omedelbar verkan stängt ute flera stora medieorganisationer från Vita huset. Beslutet drabbar CNN, Politico och MSNBC. Presidenten anklagar de tre medierna för att sprida falska uppgifter.

CNN har kommenterat beslutet med ett kort uttalande:

– CNN står helt bakom teamet i Vita huset och deras rapportering, säger mediebolaget.

Vita huset har ännu inte förklarat exakt vilka uppgifter som avses, och det är inte heller klart hur länge avstängningen ska vara i kraft. I praktiken innebär beslutet att reportrar från de aktuella redaktionerna inte längre släpps in i Vita husets presslokaler. De utestängs därmed från pressträffar och andra dagliga kontakter med presidentens medarbetare.

Pressackrediteringarna är centrala för journalistiskt arbete i Washington. Utan en ackreditering kommer en reporter inte in i pressrummet i Vita husets västra flygel. Reportrarna blir inte heller en del av den presspool som följer presidenten i tjänsten. Poolen är ett system som låter en liten grupp journalister bevaka händelser för hela mediekåren.

Beslutet att porta etablerade nyhetsmedier är ovanligt. Tidigare administrationer har i regel undvikit att formellt stänga ute stora medieorganisationer, även när relationen med pressen varit ansträngd. Under Trumps första mandatperiod drogs enstaka ackrediteringar in, men inte mot flera stora medier samtidigt.

De utestängda medierna har alla en central plats i det amerikanska medielandskapet. CNN är en av världens största nyhetskanaler, med en global publik och korrespondenter i många länder. Kanalen ägs av Warner Bros. Discovery. Politico är en inflytelserik digital nyhetstidning med fokus på politik och makt i Washington. Den grundades 2007 och ägs sedan flera år av den tyska mediekoncernen Axel Springer. MSNBC är en av de stora kabelkanalerna i USA, ägd av NBCUniversal, med en bred bevakning av politik och samhällsfrågor. Tillsammans når de här medierna en stor andel av den amerikanska nyhetspubliken.

Trump har under lång tid varit öppen med sitt missnöje mot dessa medier. Under valrörelsen och i sina tidigare år vid makten kallade han återkommande journalister för ”folkets fiender” och använde begreppet ”fake news” för att beskriva kritisk rapportering. Han har också ifrågasatt mediernas trovärdighet och anklagat dem för att gå den politiska oppositionens ärenden.

Beslutet att porta de här redaktionerna ses därför av kritiker som en upptrappning av en medveten konflikt med pressen. Utestängningen minskar allmänhetens tillgång till oberoende information om presidentens arbete, menar man. Reportrar som inte kommer in i Vita huset förlorar möjligheten att ställa följdfrågor, granska påståenden och observera presidenten i informella sammanhang.

Samtidigt är pressackrediteringar inte en laglig rättighet. Vita huset har ett stort utrymme att bestämma vilka som ska få tillträde till byggnaden. Det gör ett beslut som detta svårt att överklaga, även om det ifrågasätts av medieorganisationer och av företrädare för presskåren. Pressfriheten i USA är starkt skyddad genom konstitutionens första tillägg, men det skyddet gäller i första hand censur, inte en journalists tillgång till statliga byggnader.

White House Correspondents’ Association, som organiserar journalister som bevakar Vita huset, har tidigare varnat för att politiska beslut om pressackrediteringar kan urholka mediernas oberoende. Föreningen har betonat att presspoolen ska styras av journalisterna själva, inte av administrationen. Någon officiell reaktion på det här beslutet har ännu inte presenterats, men frågan väntas bli en het politisk stridsfråga.

Vita huset har under de senaste åren gått från att betrakta pressen som en självklar del av den politiska processen till att allt oftare behandla den som en motståndare. Beslutet förstärker den bilden. Administrationen har också visat intresse för att kommunicera direkt med väljare, bland annat genom sociala medier. Det gör att beroendet av traditionella nyhetsmedier minskar från Vita husets sida.

En central juridisk fråga är om Vita huset kan neka ackrediteringar godtyckligt eller om det krävs en tydlig grund. Tidigare domar har gett administrationen stort utrymme, men de har samtidigt slagit fast att beslut inte får vara godtyckliga eller kränka grundläggande rättigheter. Om de utestängda medierna väljer att gå till domstol kan frågan därför få ett nytt juridiskt efterspel.

Mediebolagen bakom CNN, Politico och MSNBC har ännu inte sagt hur de planerar att gå vidare. CNN har i alla fall tydliggjort att man står bakom sina reportrar. Andra stora redaktioner följer nu utvecklingen med oro, eftersom beslutet kan skapa en ny praxis för hur Vita huset hanterar pressen. Om administrationen själv kan välja vilka medier som får ställa frågor, förändras förutsättningarna för politisk journalistik i grunden.

För medierna handlar frågan inte bara om tillträde till en byggnad. Det handlar om möjligheten att granska den mäktigaste politiske ledaren i världen. När flera av de största redaktionerna stängs ute blir informationsflödet snävare och maktbalansen mellan politik och press förskjuts. Det är en utveckling som lär fortsätta att väcka debatt under den nya mandatperioden.