Rekordmånga konflikter medan biståndet minskar – ”Desperata samhällen blir mer sårbara”

Situationen i världens kriser fördjupas när krigen blir fler, längre och dödligare, samtidigt som biståndsbudgetar världen över skärs ned drastiskt. Det varnar Bob Kitchen, vice global chef för International Rescue Committees (IRC) humanitära akutinsatser, under sitt besök i Stockholm.

Kitchen har kommit till Sverige för att presentera rapporten Emergency Watchlist 2026, som listar de värsta humanitära kriserna i världen. Under besöket har han träffat representanter från både Sida och utrikesdepartementet för att diskutera hur Sverige kan bidra i det kritiska läget.

För DN beskriver Kitchen en oroväckande global trend: antalet väpnade konflikter har nått upp till 61, det högsta antalet sedan andra världskriget. Särskilt allvarligt är att nära hundra länder är inblandade i dessa konflikter, både genom finansiellt stöd och vapenleveranser.

– De stridande parterna känner inte att de kommer att förlora – och det finns därför inte något intresse att förhandla om fred, säger Kitchen.

Samtidigt har 50 procent av den globala finansieringen för humanitärt bistånd försvunnit på bara ett år, efter omfattande nedskärningar från givarländerna. Efter Donald Trumps återkomst som president har USA:s bistånd skurits ned med mer än fyra femtedelar.

– Det betyder att samhällen som redan var utsatta blir ännu mer utsatta, vilket gör att de blir alltmer desperata och mer sårbara för rekrytering av väpnade grupper, förklarar Kitchen.

För IRC har konsekvenserna varit dramatiska. Organisationen har på bara ett år förlorat drygt 3,6 miljarder kronor i stöd. I praktiken innebär det att över sex miljoner människor inte längre har tillgång till de insatser som IRC tidigare kunde erbjuda, som vård, utbildning och ekonomiskt stöd till mat. För två miljoner människor har allt stöd upphört helt.

Sudan toppar listan över de mest utsatta länderna i år. Kitchen beskriver sina intryck från ett nyligt besök i flyktinglägret Tawila i Darfur, där knappt någon har undgått att förlora en familjemedlem i kriget.

– Jag träffade två 23-åriga mödrar med spädbarn i famnen. Båda hade sett sina män dödas av paramilitära styrkor vid förra årets massaker mot civilbefolkningen i staden al-Fasher, berättar han.

Kvinnorna hade flytt till fots med sina barn, vandrat 70 kilometer genom öknen för att till slut nå det enorma flyktinglägret.

– En sak som stannade hos mig var att de, trots allt de har varit med om, hade döpt sina döttrar till vad de hoppades se i framtiden: en hade fått namnet Hopp och den andra Solsken.

På grund av den akuta situationen i Sudan fortsätter biståndet dit, men andra kritiska områden har blivit utan stöd. I Afghanistan gick 600 000 flickor i skolan genom IRC:s program innan USA drog in sitt stöd.

– USA:s indragna stöd har skadat Afghanistan på ett förfärligt sätt det senaste året. Samma sak är det i Jemen. Även där har allt utländskt stöd från USA försvunnit, säger Kitchen.

Även Sverige har tagit bort sitt bilaterala utvecklingsstöd till Afghanistan, men Kitchen framhåller ändå Sveriges unika position i den internationella biståndspolitiken.

– Jag har samarbetat med svenska diplomater och givare i över 20 år. Det genomgående under hela den här perioden är att Sverige är i en klass för sig. Ni är ett litet land och har traditionellt gett mer per capita än något annat land jag känner till.

Denna generositet ger Sverige en särskild ställning i internationella sammanhang, menar Kitchen. De länder som tar emot svenskt bistånd tenderar också att lyssna på Sveriges ståndpunkter.

– Jag uppmanade ert särskilda sändebud för Sudan i morse att säga till parterna i konflikten att det är olagligt att hämnas på hjälporganisationer som arbetar på andra sidan fronten, berättar han.

– Det är viktigt att Sverige fortsätter stå upp för internationell rätt och säger till när parterna gör fel. Inte många länder kan göra det.

Enligt IRC:s rapport kommer Sudan, Palestina och Sydsudan att uppleva de värsta humanitära kriserna under 2026, följda av Etiopien och Haiti. I Sudan har inbördeskriget mellan paramilitära Rapid Support Forces och regeringsstyrkor tvingat 7,3 miljoner människor på flykt inom landet, medan 33,6 miljoner personer, däribland 15 miljoner barn, är i akut behov av humanitärt stöd.