37 år kvar tills kvinnors inkomst är ikapp

Den ekonomiska klyftan mellan män och kvinnor i Sverige växer och förväntas nu inte nå jämställdhet förrän år 2060. Det visar beräkningar från Swedbank baserade på färsk statistik från Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan. Utvecklingen går enligt bankens ekonom åt helt fel håll jämfört med tidigare prognoser.

Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank, konstaterar att framstegen mot ekonomisk jämställdhet har saktat ner markant de senaste åren. Känslan är att kvinnor tidigare gradvis minskade det ekonomiska gapet gentemot män, men trenden har nu vänt.

När Swedbank presenterade motsvarande undersökning för tre år sedan beräknades löneklyftan försvinna redan år 2048, vilket då låg 25 år fram i tiden. Nu har tidshorisonten alltså skjutits fram med hela tolv år till 2060, vilket innebär 37 år från nu. Detta representerar en betydande försämring i tempot mot ekonomisk jämställdhet mellan könen.

De regionala skillnaderna inom Sverige är dessutom påfallande stora. Jönköpings län förväntas nå ekonomisk jämställdhet relativt tidigt, år 2051, medan Norrbottens län i norra Sverige ligger långt efter med en prognos som sträcker sig ända till år 2157. Detta innebär en skillnad på över hundra år mellan olika delar av landet när det gäller när ekonomisk jämställdhet kan uppnås.

Bakom de bestående löneskillnaderna finns välkända mönster som fortsätter att påverka kvinnors ekonomiska situation. Kvinnor anpassar sin arbetssituation i betydligt större utsträckning än män när det kommer till familjeansvar. Det är fortfarande främst kvinnor som stannar hemma för vård av sjuka barn eller tar ut merparten av föräldraledigheten. Dessa val får långtgående ekonomiska konsekvenser som ackumuleras över tid.

Enligt Swedbanks rapport motsvarar de nuvarande löneskillnaderna cirka 700 kronor per månad efter skatt för en kvinna med medianlön, om man jämför med en man i motsvarande situation. Detta kan tyckas vara en relativt liten summa, men över en hel yrkeskarriär blir de samlade ekonomiska konsekvenserna betydande.

Falkenhäll betonar att dessa ekonomiska skillnader skapar fundamentalt ojämlika förutsättningar för kvinnor. Hon lyfter fram begreppet att ”äga sin egen ekonomi” och menar att när kvinnor konsekvent har lägre inkomster blir det betydligt svårare för dem att vara ekonomiskt självständiga. Detta leder i sin tur till minskad frihet att påverka och forma sitt eget liv, enligt bankens analys.

Trots att plånboksfrågor har stått högt på den politiska dagordningen under de senaste månaderna och olika partier har lanserat vallöften för att förbättra väljarnas ekonomi, får löneklyftan mellan könen förvånansvärt lite uppmärksamhet i den offentliga debatten.

Falkenhäll tror att den begränsade politiska uppmärksamheten kan förklaras av frågans känsliga natur. För att på allvar adressera problemet skulle politiken behöva ge sig in på känsliga områden som föräldraförsäkringen och hur den är utformad. Det kan finnas en politisk rädsla för att verka tvingande snarare än uppmuntrande i dessa frågor.

Hon spekulerar i att politiker kanske föredrar att använda morot framför piska när det gäller att påverka beteenden kring föräldraledighet och familjeansvar. Detta gör att frågan om den ekonomiska klyftan mellan könen riskerar att hamna i skymundan, trots dess långsiktiga betydelse för jämställdheten i samhället.

Swedbanks årliga rapport om mäns och kvinnors ekonomi ger en tydlig bild av att Sverige fortfarande har en lång väg kvar mot verklig ekonomisk jämställdhet. De senaste årens negativa utveckling väcker frågor om vilka åtgärder som krävs för att vända trenden och påskynda utjämningen av löneskillnaderna mellan könen.