Europas blickar riktas mot aktieparadiset Sverige: ”EU har inget val”

En skarp ton ljuder genom sorlet på Nasdaqbörsen i centrala Stockholm när statsminister Ulf Kristersson ringer i börsklockan för Europaparlamentets talman Roberta Metsola. Hon besöker vad som blivit ett av Sveriges mest populära stopp för europeiska makthavare.

”Utan tvekan har intresset ökat för den svenska aktiemarknaden”, säger Kristersson under besöket.

Sverige sticker ut inom EU med närmare 1 000 börsnoterade företag – fler än Tyskland som har betydligt större befolkning och ekonomi. Danmark har till jämförelse endast runt 100 börsbolag. Stockholmsbörsen liknar snarare ett litet Wall Street under polcirkeln än sina europeiska motsvarigheter.

”Det som har gjorts här i Sverige kan också göras i Europa. EU har inget val. Vi måste bli mer konkurrenskraftiga”, konstaterar Metsola under sitt Stockholmsbesök.

När Mario Draghi, tidigare chef för Europeiska centralbanken, presenterade sin uppmärksammade rapport om EU:s ekonomiska framtid 2024 lyfte han fram en paradox: européerna är duktiga på att spara pengar, men kapitalet stannar under madrassen eller på bankkontot utan att generera tillväxt. USA är sämre på att spara men överlägset bättre på att finansiera nya projekt och försörja växande företag med aktiekapital.

Sverige utmärker sig genom att kombinera högt sparande med en stark investeringsvilja. Medan EU-medborgare i genomsnitt har omkring 40 procent av sina besparingar i bankinsättningar eller kontanter, är motsvarande siffra i Sverige endast 20 procent. Svenskarnas aktiesparande har enligt rapporter ökat dramatiskt från 60 000 kronor per person 1995 till över en miljon kronor idag.

”De svenska hushållen förstår vad det betyder att investera långsiktigt, med ränta på ränta. Tyskarna tycker att det där är för riskabelt”, förklarar Adam Kostýal, vd för Nasdaq Stockholm.

Skillnaden är påtaglig i statistiken. Hela 60 procent av allt kapital som investerades i börsnoteringar i Europa förra året gick till just Stockholmsbörsen.

”Siffrorna säger oss att Sverige är extremt bra, och att Europa är extremt gammalmodigt”, säger Kristersson.

På frågan om vilket råd han ger till sina europeiska kollegor svarar statsministern: ”Att ISK är en enorm framgång och jätteenkelt att kopiera.”

Flera länder har redan uppmärksammat den svenska modellen. Polen, där hushållen idag har över 70 procent av sina finansiella tillgångar på sparkonton eller i kontanter, inför nu skattefria investeringskonton enligt den svenska ISK-modellen. Förhoppningen är att reformen ska leda till investeringar för 250 miljarder kronor inom tre år.

”Detta är en förutsättning inte bara för att öka förmögenheten för medborgarna utan också för att stärka konkurrensen och innovationen i ekonomin”, förklarade Polens finansminister Andrzej Domanski när reformen lanserades förra sommaren.

Aktieparadiset Sverige har ytterligare en framgångsfaktor i form av stora pensionsfonder. Varje svensk har i genomsnitt över en halv miljon kronor i aktieplaceringar genom sin tjänstepension och premiepension. Dessutom finns de statliga AP-fonderna som stora aktörer på marknaden.

”Facken är orienterade mot aktiemarknaden och pensionerna ligger på aktiemarknaden. Så är det inte alls i Tyskland, Italien och Frankrike”, förklarar Kostýal.

Detta skapar en stark kedja med tunga institutionella investerare, börsintresserade småsparare och flera olika handelsplattformar, vilket underlättar för svenska bolag, även mindre, att ta steget till börsen. Nästan 90 procent av de bolag som noteras på den svenska börsen räknas som små eller medelstora, att jämföra med knappt 20 procent i Tyskland.

Adam Kostýal pekar även på en särskild företagskultur i Sverige: ”Det är få bolag som tänker att de ska bli stora i Sverige. De tänker att de ska bli stora globalt. Där har vi en drivkraft som inte finns i många andra europeiska länder, där företagen tycker att det räcker att de blir stora i Italien eller i England.”

På frågan om vad börsen egentligen erbjuder ett bolag svarar han: ”De får inte bara access till kapital. De får synlighet och transparens. De får en aktie som de kan göra förvärv med. De kan ge likviditet till anställda. Om man gör det på rätt sätt får företagen en större attraktionskraft.”

Sveriges framgångsrika börsmodell framstår allt tydligare som en förebild för andra EU-länder som söker vägar att stärka sin konkurrenskraft och förnya sin ekonomiska struktur i en tid när Europa kämpar för att hålla jämna steg med USA och Asien.