Staten pumpar in 7 nya miljarder i Västlänken

När regeringen vill ta vara på tillfället inför valet

Med 18 veckor kvar till valet presenterar regeringen nu sin plan för hur 1 171 miljarder kronor ska fördelas till infrastrukturprojekt under de kommande tolv åren. Under helgen har infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) och företrädare för SD och L hållit presskonferenser i både Göteborg och Malmö.

I Göteborg är situationen särskilt komplex. Regeringen meddelar att staten skjuter till ytterligare 7,6 miljarder kronor för att täcka fördyringar av det pågående bygget av pendeltågstunneln Västlänken. Samtidigt avvisar man Trafikverkets förslag om att förlänga den lokala trängselskatten för att lösa budgetkrisen.

”Staten tar sin del av fördyringen”, förklarar Ulf Kristersson och Andreas Carlson med hänvisning till det ursprungliga avtalet från 2010. Enligt överenskommelsen ska staten stå för halva kostnaden av det Västsvenska paketet, där Västlänken utgör den största posten. Den andra halvan skulle finansieras av lokala parter, inklusive Göteborgs stad, genom trängselskatt och direkta kontantinsatser.

När projektet blivit både dyrare och försenat har de lokala aktörerna pekat ut statliga Trafikverket som ansvarig för bygget och menat att det är statens ansvar att täcka underskottet. Regeringen tillför nu medel för att ”upprätthålla avtalet” men betonar att det råder ”viss osäkerhet” kring Västlänkens slutgiltiga kostnad, inte minst då Trafikverket befinner sig i juridisk konflikt om miljardbelopp med ett av byggkonsortierna.

Efter flera års resultatlösa förhandlingar mellan Trafikverket och regionala aktörer får myndigheten nu i uppdrag att återuppta diskussionerna med deadline till nästa sommar – efter valet. Totalkostnaden för Västsvenska paketet beräknas nu till 71 miljarder kronor i aktuellt penningvärde, jämfört med ursprungliga 34 miljarder från 2010. Detta innebär en kostnadsökning på 109 procent, betydligt mer än Trafikverkets infrastrukturindex som under samma period ökat med 71 procent.

Bland de andra infrastruktursatsningarna i Västsverige som regeringen presenterat finns:

Två nya järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås. De nuvarande dubbelspåren är överbelastade och påverkar särskilt snabbtågen till och från Stockholm. Regeringen utökar tidigare planer för att inkludera hela den 45 kilometer långa sträckan, trots att projektet 2023 beräknades kosta 26 miljarder kronor och bedömdes som ”robust olönsamt”. 4,2 miljarder kronor öronmärks för projektet under planperioden.

”Vi tiofaldigar anslaget som Trafikverket hade föreslagit”, säger minister Carlson.

Järnvägen mellan Göteborg och Borås får slutligt klartecken efter överenskommelsen från november 2024. Banan, som beräknas bli en av Europas dyraste räknat per kilometer med en kostnad över åtta miljarder kronor per mil, går nu vidare mot byggstart.

Trafikproblemen vid flaskhalsen där riksväg 40 möter E6 vid Kallebäck i Göteborg ska också åtgärdas. Projektet, som beräknades kosta 323 miljoner kronor, beskrevs 2024 av Trafikverket som ”robust lönsamt”.

Andra västsvenska projekt inkluderar mötesspår på Norge-Vänerbanan vid Skälebol, ny 2+1-väg på E45 mellan Vänersborg och Mellerud samt delvis elektrifiering och standardhöjning av Kinnekullebanan.

Det återstår att se vilka av Trafikverkets föreslagna projekt som regeringen strukit för att ge plats åt nya satsningar. Enligt uppgifter till DN finns frågetecken kring Linköpings kommuns plan att flytta ut den nya stationen för Ostlänken till Steninge norr om centrum. Ett alternativ är att istället bygga ut befintliga Linköping C för att spara flera miljarder kronor.

Den nationella transportplanen på 1 171 miljarder kronor fördelas med 210 miljarder till underhåll av statliga järnvägar, 354 miljarder till underhåll av statliga vägar samt 607 miljarder till utveckling av transportsystemet genom nya väg- och järnvägsprojekt.