Lund ställer om – Stockholm går åt fel håll

En ny metod för att mäta resvanor i svenska städer visar på stora skillnader i hur kollektivtrafiken utvecklas. Medan Stockholm tappar nästan 15 procent av sina kollektivtrafikresenärer mellan 2023 och 2026, lyckas Göteborg öka sin andel och Lund utmärker sig som klar vinnare med ökad kollektivtrafik, mer cyklande och minskad bilanvändning.

Undersökningen, som genomförts av det svenska innovationsbolaget Train Brain, använder en ny teknik där anonymiserad mobilmastdata från operatören Tre analyseras med hjälp av AI-driven maskininlärning. Detta ger en helt ny typ av faktaunderlag jämfört med traditionella metoder.

Kommuner har historiskt förlitat sig på resvaneundersökningar som både varit dyra och präglats av allt lägre svarsfrekvens, eller på utplacerade slangar över vägarna för att räkna fordon. Den nya metoden möjliggör istället löpande mätning av all rörelse dörr till dörr, inklusive vilket färdmedel som används.

”Att löpande kunna mäta all rörelse dörr till dörr, inklusive färdmedel, gör att man kan få fakta på bordet i frågeställningar där det finns mycket känslor”, säger Jonas Järnfeldt, vd på Train Brain.

Metoden har använts för att mäta och kategorisera så kallade dörr-till-dörr-rörelser i de tio svenska städer som placerat sig högst i årets upplaga av ”Sveriges bästa mobilitetsstäder”. Resultaten visar en tudelad bild av landets mobilitet.

Stockholm går i fel riktning

I Stockholm, som placerar sig på tredje plats i årets rankning, går utvecklingen paradoxalt nog i fel riktning. Trots den höga placeringen har kollektivtrafiken i huvudstaden minskat med nästan 15 procent under mätperioden. Samtidigt har bilresandet ökat med hela 8 procent.

Jesper Johansson, ordförande för Gröna Mobilister, ser flera förklaringar till utvecklingen. Han pekar på att SL inte varit tillräckligt bra på att möta det ökade behovet av flexibilitet för stockholmare som kanske bara åker till jobbet två till tre dagar i veckan efter pandemin. Detta har fått många att i högre grad välja andra resealternativ, vilket också förklarar det ökade bilåkandet.

En annan konkret orsak är förseningen av bussterminalen i Slussen, som skapat problem och fått pendlare från Nacka och Värmdö att välja andra alternativ.

Inte ett storstadsfenomen

Tappet i kollektivtrafiken verkar dock inte vara ett generellt storstadsfenomen, utan snarare specifikt för SL-systemet. I Malmö, Sveriges tredje största stad, är förändringen i stort sett obefintlig. Göteborg har faktiskt lyckats öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet under mätperioden.

När det gäller bilresandet sticker Stockholm ut negativt med sin ökning på 8 procent samtidigt som kollektivtrafiken minskar kraftigt. Även i grannkommunen Solna har bilåkandet ökat. Däremot går Göteborg, Lund och Solna i motsatt riktning och minskar bilåkandet med mellan 3 och 4 procent.

Lund visar vägen

Den solklara vinnaren i omställningen är Lund, som också tar hem segern i årets totalranking. Det är den enda staden i materialet som kombinerar ett kraftigt minskat bilresande med både ökat cyklande och en ökad kollektivtrafikandel. När den redan cykelvänliga och kompakta staden har vuxit, har tillväxten absorberats av gång och cykel istället för av bilar, visar kartläggningen.

”Lund har bedrivit ett långt och välplanerat arbete som börjar ge resultat. Spårvägen har satt sig och man har varit duktiga på att etablera nya bostadsområden och arbetsplatser i närhet till kollektivtrafik”, säger Jesper Johansson.

Han påpekar samtidigt att en utglesning sker i många svenska städer, vilket skapar ett större bilberoende. Han betonar behovet av att fokusera mer på att bygga i centrala lägen med ett attraktivt kollektivtrafikutbud.

Den tydligaste nedgången av cyklandet står Karlstad för, som minskar med nästan 20 procent relativt sett.

Jonas Järnfeldt på Train Brain menar att det nya verktyget gör det möjligt för kommuner att ha fingret på pulsen och hela tiden förstå vad som händer. På så sätt får de varningssignaler som de kan agera på i tid, innan utvecklingen går för långt i oönskad riktning.

Rapporten visar tydligt att det finns kommuner som går i den riktning de säger att de vill gå i, men också kommuner som går i rakt motsatt riktning. Med bättre data om faktiskt resande kan beslutsfattare fatta mer informerade beslut om trafikplanering och infrastrukturinvesteringar.