Mindre badrum, lägre hyra – så ska fler få studentbostad

När studietiden börjar är den första egna lägenheten ofta en liten studentetta. Av Sveriges 95 000 studentbostäder är enrumslägenheten den mest populära boendeformen, där 83 procent av studenterna kan tänka sig att bo enligt Ungdomsbarometern. Korridorboende är betydligt mindre populärt och lockar endast 55 procent.

När höstterminen inleddes kom Sveriges förenade studentkårer, SFS, med en ny larmrapport om den fortsatta bristen på studentbostäder. Organisationens ordförande Rasmus Lindstedt konstaterade att sju av åtta studenter inte får en bostad med rimlig hyra till terminsstarten, och att två av tre inte kan räkna med ett eget boende över huvud taget under året. Situationen beskrivs som oacceptabel.

I Göteborg, som växer snabbare än Stockholm, har byggandet av studentbostäder länge släpat efter. Men nyligen togs ett viktigt steg när bostadsminister Andreas Carlson från Kristdemokraterna besökte staden för att ta första spadtaget till Chalmers studentbostadsstiftelses största byggprojekt på över 60 år.

Det nya kvarteret kallas Nya Holtermanska och ligger ett stenkast från Chalmers campus. Där ska 386 student- och forskarlägenheter byggas. Vid ceremonin deltog förutom bostadsministern även kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius från Socialdemokraterna och representanter från NCC som ansvarar för bygget.

För bostadsminister Andreas Carlson fanns ett särskilt skäl att närvara vid ceremonin. Projektet blir det första som byggs enligt den nya plan- och bygglag som trädde i kraft för knappt ett år sedan. Den nya lagstiftningen ger större svängrum för den som bygger studentbostäder genom att minska kraven på tillgänglighet.

Tidigare krävde lagen att alla badrum skulle vara tillräckligt stora för att kunna användas av personer i rullstol. Nu räcker det med att var femte lägenhet uppfyller dessa krav. Förändringen innebär att projektet i Göteborg får plats för 75 fler lägenheter jämfört med vad som varit möjligt under de gamla reglerna.

Den minskade ytan för badrum och hall kan antingen ge mer utrymme för sovplats, kök och studieyta i lägenheterna, eller så kan ytan i stället läggas på större gemensamma utrymmen för social samvaro. Bostadsministern berättar att han besökt flera studentbostadsprojekt där toaletterna varit så stora att studenter inte vetat vad de skulle använda utrymmet till. Vissa har ställt in skrivbord eller sminkbord i badrummet.

Chalmers kårordförande Tobias Filmberg, som själv är student, berättar att han har placerat en diskmaskin i badrummet intill handfatet. Hans hyra ligger på 6 300 kronor i månaden för en lägenhet som inte ens är nybyggd.

Enligt statliga Akademiska Hus analys ska de nya byggreglerna kunna leda till uppemot tio procent lägre månadskostnad för studentbostäder. Joakim Wallin, vd för Chalmers Studentbostäder, säger att hyran i det nya projektet inte kommer att ligga högre än i betydligt mer perifera lägen. Han uppskattar hyran till omkring 6 500 till 7 000 kronor per månad, och påpekar att vistelseytan kommer att öka med cirka 30 procent jämfört med tidigare standarder.

De nya reglerna har inte varit okontroversiella. Regeringen har hänvisat till Folkhälsoenkäten för 2024 som visar att bland personer i åldern 16 till 29 år hade 2,6 procent nedsatt rörelseförmåga och 7,4 procent kraftigt nedsatt syn. Trots detta har Sveriges förenade studentkårer varit kritiska i sitt remissvar och skrivit att alla studenter ska kunna bo i studentbostaden oavsett funktionsförmåga.

SFS-ordförande Rasmus Lindstedt säger att organisationen naturligtvis gläds åt alla nya studentbostäder eftersom bristen fortsatt är stor. Han påpekar att svenska studenter redan har näst minst lärarledd undervisning i Europa. Nu ska studenterna dessutom trängas in i ännu mindre lägenheter. I stället för att minska ytan anser SFS att staten borde införa ett riktat investeringsstöd.

Linda Teng, som är konceptansvarig för student- och forskarbostäder vid Akademiska Hus, ser både möjligheter och utmaningar med de nya reglerna. Hon menar att modellerna för ekonomiskt stöd ser olika ut i de nordiska länderna och att ett eventuellt stöd kanske borde riktas till de som bor snarare än till de som bygger.

En förändring som Linda Teng ser positivt på är att studentbostäder nu kan få en mer varierad funktion. Det kan vara en familjebostad eller en bostad där man bor tillsammans med sin partner eller vänner. Samtidigt blir det möjligt att minska både kostnader och klimatavtryck. Hon lyfter fram möjligheterna med så kallade delningsbostäder där vissa funktioner är gemensamma, något hon kallar ”smartare kvadratmeter”.

I dag kan man enligt de nya reglerna bygga studentbostäder ner till 16 kvadratmeter, men då med färre funktioner. Enligt Linda Teng ger detta möjlighet att i stället få ett mer funktionellt kök, en bra studieplats eller tillgång till gemensamma ytor som höjer kvaliteten i boendet.

Det skulle vara tekniskt möjligt att bygga ännu mindre studentbostäder, konstaterar Linda Teng. Men då ställs ansvarsfrågan på sin spets. Frågan är vad samhället vill bygga för att ge framtidstro åt unga människor. De nya byggreglerna kommer enligt henne att sätta hela branschen på prov.

För Göteborgs del har det varit politiskt viktigt att det nya kvarteret Nya Holtermanska byggs i vad staden kallar ”klassisk stil” exteriört. Projektet förväntas stå klart 2028 och blir då ett viktigt tillskott i en stad där studentbostadsbristen länge varit akut.