Rysk lag gör fastigheter till militärt hot mot Europa

Europeiska underrättelsetjänster larmar om att ryska spioner har förvandlat fastigheter över hela Västeuropa till ett nätverk av trojanska hästar. Enligt uppgifter till brittiska The Telegraph i vintras är fastigheterna avsedda för att sätta igång en samordnad sabotagekampanj. Nu varnas för att Europa kan ha varit alltför naivt i sin hantering av frågan.

Ryska medborgare har under många år köpt fastigheter nära strategiskt viktig infrastruktur i EU och Norden. Fenomenet väcker allvarlig oro bland myndigheter, underrättelsetjänster och forskare, särskilt eftersom Ryssland pekas ut som det största hotet mot EU-ländernas nationella säkerhet.

Ola Svenonius vid Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterar att ryska underrättelsetjänster är aktiva i ett stort antal europeiska länder. Det är uppenbart att de behöver platser att operera från, menar han.

Flera experter menar att EU agerade obeslutsamt och naivt gentemot Ryssland fram till 2022 när landets fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Rysslandsanalytikern Stefan Ingvarsson påpekar att ett enskilt fastighetsköp ofta ser helt obetydligt ut. Det är först när man lägger ihop alla bitar som mönster börjar framträda och omfattningen blir tydlig.

Enligt Ingvarsson befinner sig Europa och Ryssland redan i en krigsliknande situation enligt Rysslands mentalitet, men vissa europeiska politiker vill inte riktigt inse det.

Att ingen i dag vet i vilken omfattning de ryska fastighetsköpen har ägt rum och hur många som ligger vid känsliga platser betraktas som ett tydligt tecken på EU:s godtrohet. Bristen på sammanställd information gör det svårt att bedöma hur allvarligt hotet faktiskt är.

De flesta EU-länderna saknar uppgifter om hur vanligt det är med ryskägda fastigheter, däribland Sverige. Svenska forskare har identifierat 157 ryska medborgare som äger 247 fastigheter i Sverige, men siffran omfattar endast ryska medborgare som bor i Ryssland. Forskarna uppskattar att det verkliga antalet är betydligt högre.

I Finland ägs runt 3 500 fastigheter av ryska medborgare, medan siffran i Estland är hela 41 000 och i Litauen 12 000. Sverige och Finland hade tidigare lagstiftning som hindrade utomeuropeiska fastighetsförvärv, men lagarna slopades på 1990-talet och det tidiga 2000-talet.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen uppgav i februari för Bloomberg att den finländska regeringen har kunnat konstatera att ryskägda fastigheter i Ukraina har använts för underrättelseverksamhet, sabotage och prepositionering av militärt materiel.

Hanna Smith, expert på hybridhot och säkerhetspolitik vid universitetet Vaasan yliopisto, bekräftar att fenomenet förekommer men betonar att mer forskning behövs för att förstå hur vanligt det är.

I juni varnade Lettlands försvarschef Kaspars Pudāns för att en rysk invasion av de baltiska länderna kan ske 2028. Björn Palmertz, expert på hybridhot och senior rådgivare vid Forskningsinstitutet för Psykologiskt försvar, påtalar hur komplex och omfattande modern krigsföring ser ut.

Ryssland använder traditionella offensiva militära operationer tillsammans med underrättelseverksamhet, terror mot civilbefolkningen genom luftanfall, påverkansoperationer och cyberattacker i sin krigsföring. Allt detta vävs samman i en bred och komplex konflikt som utspelar sig på många olika arenor samtidigt, förklarar Palmertz.

Finland, Polen och de baltiska länderna har infört lagar som förhindrar ryska medborgares fastighetsaffärer. Säpo har efterlyst liknande lagstiftning i Sverige och regeringen tillsatte i juni en utredning som ska se över expropriationslagstiftningen.

Syftet är att kunna agera mer kraftfullt vid behov och möjliggöra tvångsinlösen av fastigheter som hotar rikets säkerhet. Försvarsminister Pål Jonson meddelade att det finns situationer där fastighetsinnehav kan utgöra ett hot mot landet. Det nya verktyget ska kunna stoppa den som använder en fastighet för att till exempel planera sabotage eller för att spionera på Sverige.

Underrättelsekällor varnar i The Telegraph för att ryskägda fastigheter i Europa kan användas för underrättelseinhämtning, spioneri och samordnade sabotagekampanjer på uppdrag av Ryssland. Enligt källorna kan det bli svårt att mobilisera stöd och aktivera Natos artikel 5 utan hundraprocentiga bevis på rysk inblandning.

Hanna Smith medger att det bakom många fastighetsköp inte finns några baktankar, men att Rysslands förehavanden och det rådande säkerhetsläget lett till ökad misstänksamhet. Hennes uppskattning är att ungefär ett av fem, möjligen färre, fastighetsköp före februari 2022 såg tveksamma ut. Den siffran har ökat sedan dess.

Bland uppmärksammade fall kan nämnas att en rysk affärsman och hans dotter 2026 ville köpa en golfbana intill järnvägen vid Storbritanniens största varv för atomdrivna attackubåtar. År 2023 köpte en rysk affärsman med kopplingar till den ryska staten en fastighet vid inloppet till den topphemliga Musköbasen i den svenska skärgården.

Mellan 2008 och 2018 köpte en rysk affärsman öar och fastigheter nära militära skyddsområden i den finländska skärgården. År 2017 etablerades den rysk-ortodoxa kyrkan nära Västerås flygplats och Säpo bedömer att Ryssland bedriver underrättelseinhämtning därifrån.

Bland de ryska affärsmän som köper fastigheter i Europa är det ingen som offentligt medger att de agerar på uppdrag av staten. Hanna Smith konstaterar dock att det numera nästan alltid finns en koppling mellan makthavare och rika i Ryssland.

De ryssar som numera kan röra sig mellan Ryssland och Europa har pengar. Och har man pengar i Ryssland i dag betyder det oftast att man har blivit godkänd av staten och har kopplingar till den, förklarar Smith.

Markus Göransson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, påpekar att det bland ryska medborgare kan finnas anledning att agera förebyggande. Det kan löna sig att upplåta sin fastighet till den ryska regimen när den ser ett behov för den, trots att man ursprungligen handlat på eget bevåg.

Putin har varit med och byggt upp dagens maktapparat där personer kan agera på eget initiativ i olika sammanhang. Man känner till Putins intressen och prioriteringar och agerar för att tillfredsställa honom, säger Göransson.

Enligt experter råder det ingen tvekan om att Ryssland står redo att använda sina medborgares tillgångar för att skada Europa. Landet har dessutom skaffat sig lagligt mandat till att göra detta, både i krigs- och fredstid, konstaterar Supo, som är Finlands motsvarighet till Säpo, och Stefan Ingvarsson.

Alla ryska medborgare är skyldiga att bistå i landets militära intressen. Varje rysk medborgare som kan stärka Rysslands militära intressen med ett köp eller genom en handling är enligt lag tvungen att göra det, förklarar Ingvarsson.

I väst finns det oro för att historien om Krim ska uprepas i andra delar av Europa. Supo varnade redan 2016 för att utländskt ägda fastigheter kan utnyttjas av främmande stater för att inkvartera oidentifierbara trupper som på Krim 2014 och spärra av trafikleder i händelse av en krissituation.

Finland har efter Rysslands invasion uppdaterat sin lagstiftning för att kunna begränsa ryska fastighetsköp i landet. Fastigheter är ett medel för fientlig påverkan. Lagförslaget utarbetades för att minska alla eventuella risker i fråga om den finländska säkerheten, sade Antti Häkkänen förra året när lagförslaget skickades till riksdagen.

Enligt en rysk mäklare i östra Finland finns det dock vägar runt lagen. Mäklaren erbjöd i höstas en journalist från Yle skenanställning för att kringgå lagstiftningen och därmed möjliggöra ett bostadsköp i Finland. Mäklaren hävdade att flera ryssar redan använt sig av knepet, vilket Yle inte kunde bekräfta.

På frågan om skadan vad gäller ryskägda fastigheter inom EU redan är skedd svarar Ola Svenonius att det nog får man säga, men att det också är lätt att vara efterklok.