Valflöften om fyllda plånböcker haglar i årets valrörelse. Men redan innan valdagen har många svenska hushåll fått kännbart bättre privatekonomi. Låg inflation, sänkta räntor och genomförda skattesänkningar har tillsammans bidragit till att allt fler nu har mer pengar kvar varje månad.
Det visar en färsk Sifo-undersökning genomförd på uppdrag av Swedbank i augusti. Enligt mätningen uppger 66 procent av svenskarna att deras inkomster nu överstiger utgifterna – en ökning med två procentenheter jämfört med samma period förra året.
Särskilt tydlig är förbättringen bland kvinnor i åldersgruppen 50–64 år. Där svarar 74 procent att de har större inkomster än utgifter, att jämföra med 67 procent föregående år. Utvecklingen speglar en bredare ekonomisk återhämtning som märkts i hela samhällsekonomin under det senaste året.
– Samtidigt är det hushåll som fortsatt har det tufft. Generellt de med lägre inkomst och ensamstående föräldrar, säger Madelén Falkenhäll, ekonom inom finansiell hälsa på Swedbank.
I undersökningen framkommer tydliga skillnader mellan olika grupper. Bland ensamstående föräldrar uppger 30 procent att de skulle använda en extra femhundralapp i månaden till vardagsinköp som mat och hygienartiklar. Så mycket som 16 procent av dem säger att det skulle krävas mer än så för att ekonomin skulle gå ihop, jämfört med 11 procent bland samtliga svarande.
Att flera partier nu lovar höjda barnbidrag i sina valplattformar skulle sannolikt vara ett välkommet tillskott för den gruppen, konstaterar Falkenhäll.
Trots att många hushåll ser en ljusning i sin ekonomi är bilden nyanserad. En majoritet av de tillfrågade – 59 procent – uppger att de skulle spara hela eller delar av en extra månatlig summa på 500 kronor. Det tyder på en fortsatt försiktighet hos svenska folket, trots att inflationen pressats tillbaka och köpkraften stärkts.
– Har man en lägre inkomst blir varje löneökning inte så många kronor ändå. Man tycker nog inte att det har blivit billigt att gå och handla, trots att inflationen har kommit ned, säger Madelén Falkenhäll.
Ute på stan bekräftas bilden av en tudelad privatekonomi. Marco Zigic berättar att han skulle lägga en extra summa på snus, medan pensionären Farrokh Paymandar skulle använda pengarna till mat. Pia Åhs skulle i stället välja att spara vidare till sina barn och barnbarn. Rebecka Lundahl betonar att privatekonomin är viktig för henne, men att andra samhällsfrågor väger tungt när hon går till valurnan.
Plånboksfrågans betydelse i valrörelsen kan knappast överskattas. Enligt flera mätningar rankas privatekonomi som en av de allra viktigaste frågorna för väljarna – i nivå med vård och välfärd. Både regeringssidan och oppositionen har presenterat omfattande förslag med fokus på sänkta skatter och höjda bidrag, i hopp om att locka väljare i en tid då många fortfarande känner av de senaste årens höga prisökningar.
För många svenskar handlar valet i slutändan om trygghet. Att ekonomin går ihop, att man kan hantera oväntade utgifter och att man har en buffert för framtiden. Exakt hur partierna ska leverera på sina löften – och till vilket pris – återstår att se efter valdagen.
Undersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av Swedbank under augusti månad med 3 000 respondenter i åldrarna 18–75 år.
