Nytt fossilt rekordår väntas – ett land går mot strömmen

I år når de globala koldioxidutsläppen nya rekordnivåer, ett oroande bakslag för klimatarbetet som sker ett decennium efter att Parisavtalet undertecknades. Enligt nya data fortsätter utsläppskurvan att peka uppåt, trots vetenskaplig konsensus om att utsläppen borde nå sin kulmen före 2025 för att möta klimatmålen.

FN:s klimatpanel (IPCC) har tydligt deklarerat att en sådan utsläppstopp är nödvändig för att världen ska ha en rimlig chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader – Parisavtalets mest ambitiösa mål. Men utvecklingen går i motsatt riktning, vilket väcker allvarliga frågor om det internationella samfundets förmåga att hantera klimatkrisen.

Parisavtalet, som antogs 2015, var en historisk milstolpe där världens länder enades om att hålla den globala temperaturökningen ”väl under 2 grader” jämfört med förindustriell tid, med strävan att begränsa den till 1,5 grader. Avtalet byggde på principen att länderna regelbundet skulle skärpa sina klimatåtaganden för att successivt minska utsläppen.

Men tio år senare visar data att koldioxidutsläppen fortsätter att öka globalt. Särskilt oroande är utvecklingen i tillväxtekonomier där beroendet av fossila bränslen fortfarande är stort. Kina, världens största utsläppare, har trots massiva investeringar i förnybar energi fortsatt att öka sina koldioxidutsläpp, driven av ekonomisk tillväxt och ett energisystem som fortfarande domineras av kol.

Även i många utvecklingsländer ökar utsläppen i takt med ekonomisk utveckling och befolkningstillväxt. Fattiga länder argumenterar för sin rätt till utveckling och påpekar att rika länder historiskt sett har släppt ut betydligt mer. Klimatfinansiering från industriländer till utvecklingsländer för att stödja en grön omställning har inte levt upp till de löften som gavs i Paris.

Bland industriländerna finns dock positiva tendenser. EU har som region lyckats minska sina utsläpp genom en kombination av klimatpolitiska åtgärder, däribland koldioxidprissättning genom utsläppshandelssystemet, utbyggnad av förnybar energi och energieffektiviseringar. Särskilt framträdande bland de industrialiserade länderna finns en positiv avvikare som har visat att det är möjligt att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp.

Sveriges utsläpp har minskat stadigt sedan 1990-talet genom en kombination av koldioxidskatt, energiomställning och industriell utveckling. Landet har visat att ambitiösa klimatmål kan förenas med ekonomisk utveckling. Även Storbritannien har minskat sina utsläpp markant, främst genom att fasa ut kol från sin energimix.

USA, som under president Biden återinträtt i Parisavtalet efter Trumps utträde, uppvisar blandade resultat. Inflaton Reduction Act har inneburit enorma investeringar i grön teknik och förnybar energi, men landet brottas fortfarande med ett stort fossilberoende.

De stigande utsläppen får direkta konsekvenser för klimatförändringarna. Redan nu upplevs effekterna i form av extremväder, havsnivåhöjningar och förändrade nederbördsmönster världen över. Klimatforskare varnar för att varje år av ökade utsläpp försvårar möjligheten att undvika de mest allvarliga klimatkonsekvenserna.

På kommande klimatmöten väntas trycket öka på världens länder att skärpa sina klimatmål och vidta mer kraftfulla åtgärder. Utmaningen är särskilt stor för tillväxtekonomier som Kina och Indien, som måste hitta vägar till utveckling utan att följa den fossilintensiva modell som industriländerna historiskt använt.

Experter pekar på behovet av massiva investeringar i förnybar energi, energieffektivisering och ny teknik för koldioxidinfångning. Samtidigt betonas vikten av internationellt samarbete och stöd till utvecklingsländer för att möjliggöra en rättvis klimatomställning.

De fortsatt stigande utsläppen understryker klimatkrisens akuta natur och behovet av omedelbara och omfattande åtgärder. Tiden för att nå Parisavtalets mål krymper, och möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader blir allt mer avlägsen om inte utsläppstrenden vänds inom de närmaste åren.