Peter Alestig: Bortglömt orange helvete visar hur världen har förändrats

Emmanuela Shinta filmar från sitt hem i Indonesien. ”Klockan är bara tio på morgonen. Den här videon har inget filter, det här är exakt så som det ser ut.” Hon har gasmask och rösten är burkig. Utanför dörren är allt orange: himlen, husen, marken. ”Vi har ingenstans att gömma oss, ingenstans att fly”, säger hon. Scenen ser ut att vara AI-genererad, men den är äkta.

Videon har publicerats av flera medier och har blivit en symbol för de bränder som under flera månader har härjat i Indonesien. Närmare två miljoner hektar mark har brunnit – en yta som är dubbelt så stor som Skåne. Röken har lagt sig som en giftig smog över städer och landsbygd, och mätningar visar på luftföroreningar upp till fyra gånger över den nivå som bedöms som skadlig.

Konsekvenserna märks framför allt bland de mest utsatta. Mödrar vittnar om spädbarn som inte kan sluta hosta. Tusentals människor uppges ha blivit sjuka. Skolor har tvingats stänga, människor uppmanas att stanna inomhus och många människors vardag har slagits i spillror.

Rökplymen stannar inte vid Indonesiens gränser. EU:s klimattjänst Copernicus visar med satellitbilder hur den sprider sig över Sydostasien. I Malaysia, Singapore, Östtimor och Filippinerna har luften blivit så dålig att skolor stängts och människor uppmanats att hålla sig inomhus. Flera av dessa länder är tättbefolkade ekonomiska noder i regionen, där höga föroreningsnivåer snabbt får stora hälsoeffekter.

Bränderna har också en global dimension. Förutom de direkta skadorna släpper de ut hundratals miljoner ton koldioxid – flera gånger Sveriges samlade årliga utsläpp. Det förstärker i sin tur den uppvärmning som gör bränder och extremväder allt vanligare. Bränderna slår också mot lokala ekonomier. När skolor stänger, transporter stannar av och jordbruksarbete blir omöjligt påverkas försörjningen för många människor.

Samtidigt, på andra sidan jorden, fortsätter extremvädret. I Chile har katastrofala översvämningar slagit till. En video publicerad av CNN visar hur en man klättrar ur en omkullvält lastbil och upp på flaket, medan bilarna omkring honom slits iväg av vattenmassorna. I Chiles huvudstad Santiago har invånarna drabbats hårt.

Även i Turkiet har skyfallen skapat kaos. I Istanbul flydde busspassagerare upp på bussens tak för att komma undan vattnet, rapporterar The Independent. I Thailands huvudstad Bangkok har vägar förvandlats till sjöar, och på den italienska ön Elba föll 70 millimeter regn på några timmar under söndagen. Vägar förvandlades till floder.

Det som sker ligger i linje med vad klimatforskare länge har varnat för. FN:s miljöprogram UNEP presenterade i veckan en rapport som visar att världen är på väg mot omkring 2,8 graders uppvärmning. Det är nästan dubbelt så mycket som de 1,5 grader som länge varit den internationella målsättningen, och enligt rapporten är 1,5 grader inte längre möjligt att nå.

Flera av de aktuella extremväderhändelserna kopplas till El Niño. Fenomenet, som brukar skapa värre väder i stora delar av världen, tycks bli det kraftfullaste som hittills uppmätts. Det har ännu inte nått sin kulmen. Ny forskning tyder dessutom på att El Niño blir allt kraftfullare som en följd av människans utsläpp.

Det mest uppseendeväckande är kanske tystnaden kring katastroferna. När stora delar av Australien brann under 2019–2020 var uppmärksamheten enorm. Flera svenska medier skickade reportrar till platsen. DN-fotografen Lotta Härdelin fångade förödelsen i en bild på en koala som klamrade sig fast vid ett sönderbränt träd. Bilden visade en av alla koalor som återfanns utsvultna och brännskadade, och den blev en av vinnarna av Årets bild. ”Bilden symboliserar de förödande konsekvenserna av den pågående klimatkrisen”, skrev juryn.

I dag, när liknande händelser drabbar flera länder samtidigt, är uppmärksamheten betydligt lägre. Det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Om rapporteringen uteblir kan allmänheten få intrycket att klimatkrisen inte längre är lika allvarlig – trots att verkligheten visar på motsatsen.