Peter Alestig: Trump spår oljeboom – och han kan få rätt

USA:s president Donald Trump tycks ha påverkat Internationella energiorganet IEA att revidera sina prognoser kring fossil energi, vilket kan få betydande konsekvenser för de globala klimatstrategierna. Den inflytelserika organisationen spår nu en potentiell uppgång inom fossila bränslen, vilket står i direkt konflikt med tidigare uttalanden om behovet av en omställning till förnybar energi.

Förändringen i IEA:s prognoser kommer vid en särskilt känslig tidpunkt då världsledare och klimatförhandlare arbetar intensivt för att hitta lösningar på klimatkrisen. Det faktum att en av världens mest respekterade energiorganisationer nu signalerar en möjlig ”boom” inom fossil energi kan kraftigt försvåra arbetet med att nå globala klimatmål.

Det verkligt oroande i situationen är inte att Trump har lyckats påverka IEA:s ståndpunkt, utan att hans syn på energimarknaden potentiellt kan visa sig korrekt. Detta skulle i så fall utgöra ett betydande bakslag för de pågående klimatförhandlingarna, där målet är att minska beroendet av just fossila bränslen.

IEA har tidigare varit tydliga med att världen behöver avveckla sina investeringar i fossil energi för att klara Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. En omsvängning i denna fråga sänder motstridiga signaler till både marknaden och beslutsfattare.

Energimarknaderna reagerar redan på de nya signalerna. Investerare, som under senare år i allt högre grad intresserat sig för gröna investeringar, kan nu komma att omvärdera sina strategier baserat på IEA:s nya prognoser. Detta trots att många finansiella institutioner offentligt förbundit sig till klimatmål och grön omställning.

För klimatförhandlarna innebär utvecklingen en betydande utmaning. Om en organisation med IEA:s tyngd och vetenskapliga anseende nu signalerar att fossila bränslen kommer att spela en fortsatt viktig roll i den globala energimixen, blir det svårare att argumentera för snabba och genomgripande förändringar.

Situationen belyser den komplexa dynamiken mellan politik, ekonomi och klimatvetenskap. Trumps återkomst på den politiska scenen har redan påverkat energimarknaden genom förväntningar på en mer fossilbränslevänlig politik i USA. Detta trots att förnybar energi under senare år visat sig allt mer konkurrenskraftig, även rent ekonomiskt.

Experter inom energisektorn är dock oeniga om prognosernas tillförlitlighet. Vissa pekar på att IEA historiskt sett har underskattat tillväxten inom förnybar energi, medan andra menar att organisationen nu helt enkelt anpassar sina prognoser efter marknadens realiteter.

Det är värt att notera att USA, under Trumps tidigare presidentperiod, drog sig ur Parisavtalet – ett beslut som president Biden senare reverserade. Om Trump återigen skulle implementera en politik som gynnar fossila bränslen, skulle detta kunna få globala konsekvenser för klimatarbetet, särskilt med tanke på USA:s position som en av världens största ekonomier och energikonsumenter.

För Sverige och övriga EU-länder, som förbundit sig till ambitiösa klimatmål, innebär utvecklingen ytterligare utmaningar. En global ökning av fossila bränslen skulle göra det ännu svårare att nå de uppsatta klimatmålen, och potentiellt skapa spänningar mellan länder med olika ambitionsnivåer i klimatfrågan.

IEA:s ändrade hållning visar på de enorma krafter som är i rörelse när politik, ekonomi och miljöhänsyn möts. Att en enda politisk ledare kan påverka en global organisation av IEA:s kaliber illustrerar hur känslig klimatdebatten fortfarande är för politiska svängningar.

När klimatförhandlarna nu fortsätter sitt arbete, gör de det med vetskapen att en av deras viktigaste allierade i arbetet för en grön omställning – den vetenskapliga konsensusen kring energimarknadens utveckling – kan ha försvagats. Detta är potentiellt den verkliga ”bomben” i klimatförhandlingarna som nu pågår.